DORA. Roman i två delar af JULIA HAVANAGII. Öfversättning från engelskan af C. J. Backman Ack ja, sade madame Bernard med en nick; hon var så from och så tvär,, tillade hon i samma andetag. Hon frågade genast efter kyrkoherden, stackars varelse. Han ville skicka upp en som skulle sitta hos henne, men Nanette ville helst vara allena. Lyckligtvis blef hon intagen i doktor Richard, som stannade hos henne för att göra mig till nöjes. Stannar ni hos henne nu, madame Bernard? a Ja, min kusin skall koka madames midag. Dessa ord påminde Dora om nödvändig. heten af att gå hem. Hon sade ingenting rörande Nanettes historia. Mrs Courtenay kunde aldrig förstå huru folk kunde vara sjuka och blef helt retlig, då de vågade lägga sig att dö. Föröfrigt var hon så djupt ione i sin glada förväntan på deras besök i Les Roches — allting skulle bli så lyckligt, så anugenämt och så förtjusande — att Dora icke kunde låta bli att le då hon lyssnade till henne. Stackars lilla mamma! tänkte hon med en halfqväfd suck; hur lycklig skalljag inte 4) Se A. B. 173, 174. 176, 178. 180. 181, 184, 185, 187, 191—193, 196—198, 213—216, 219, 221, 224 225, 229, 230, 233, 234, 236 och 239,