Aftonbladet – 13 oktober 1868, sida 2

— En eldsvåda. Straxt före klockan 3 i dag på morgonen gåfvo de vanliga signalerna tillkänna att eld utbrutit å söder. Sprutor med manskap, åkare med sina smånätta vattentunnor, stadsmilitär och gardeskompani, brandrotmästare och nyfikne, alla kommo ji rörelse och hastade Hornsgatan och närmaste gator framåt. Sedan man en god stund letat efter elden, allt under den tätaste klämtning, synnerligast från de södra kyrktornen, underrättades man att det brinner på Krukmakaregatan. Massan af eldsläckniogsmanskap m. fl. ställde genast kosan ditåt och funno — några gnistor sprakande ur en skorsten på ett större hus, beläget inpå tomten till egendomen n:r 9 å nyssnämnde gata. Som klämtningen fortfor med samma häftighet, ansåg man sig tvungen att göra en närmare undersökning, ty hrr tornväktare kunde ju möjligen från sin upphöjda plats se mycket mera än hvad man utanför den höga porten på Krokmakaregatan kunde observera. Ett par poliskonstaplar, hvilka bevakade ingången, voro artiga nog att släppa några personer in på gården och väl inkomna fann man ändtligen orsaken till den ifriga klämtniogen. En stark eld syntes genom ett af gårdsfönstren; man skyndade in i huset, mötte i förstugan några hvita skepnader, hvilka man antog vara några af de der som tidningarne efter eldsvådor pläga omtala räddade sig i blotta linnet och inkom så i hr F. OQO. Rylanders bageri, der den starka elden flammade i bakugnen och åtskilliga kamrater till de hvita skepnaderna voro sysselsatta med att baka snutar och kungsbröd. De arbetsamma nattarbetarne upplyste nu ändteligen att det varit soteld i bageriet och flammat bra i början, men att ingen fara vore å färde. En liten sotare kröp ut på taket och slog der ut ett par ämbar vatten, å det att ej de nedfallande gnistorna skulle örorsaka antändning och dermed var denna eldsvåda lyckligen öfverstånden. Manskapet återvände med sprutorna och den nyfikna massan gick hem helt obelåten med att det ej blef någon mriktig eldsvåda af. Egendomen tillhörde kapten E. H. Ekman. Vi vilja endast tillägga att om lågorna till en början förledt tornväktarne att göra allarm, borde de få gnistorna manat dem att w a med äkni tvn fntituren der Ein te ätt