Aftonbladet – 12 oktober 1868, sida 3

BANMARBK. Kyrkokommissionen sammanträdde förliden fredag. Den utgöres af följande 23 ledamöter: geheimerådet Hall, ordförande, konferensrådet Madvig, kammarherr Haffner, biskop Bindesböll, höjesteretsadvokat Liebe, redaktör Ploug, fårdegaren N. Rasmussen, hofjägmästaren Carlsen, etatsrådet Casse, justitierådet Klein, kand. teol. Högsbro, skolinspektör Brix, assuränsbestyrer J. A. Hansen, gårdegaren Termansen, biskoparne Martensen och Kierkegaard, professorerna H. N. Clausen och Schurman, prostarne Boesen och Langhoff samt kyrkoherdarpe Rördam, Ström och Brandt. Bland de frågor som kommissionen har att behandla står främst den om kyrkoförfattningen och införandet af en särskild representation för kyrkan, vidare frågorna om sättet för utnämning till kyrkliga embeten, om införandet af kyrkliga jurydomstolar, om presternas aflöningssätt, om civiläktenskapet, om konfirmationen som vilkor för äktenskap, om prestederna m. fl. I en artikel med anledning af kommissionens sammanträde yttrar Föedrelandet för samma dag: Folkkyrkan kan omöjligt fortfarande qvarstanna i de gamla, från ett helt annat politiskt tillstånd ärfda formerna, medan det borgerliga lifvet rör sig på nya banor. Det gäller att åvägabringa en ordning som ej qväfyer friheten och ej utesluter skiljaktighet 1 åsigter och riktningar, såvidt folkkyrkan skall kunna bevaras och blifva fruktbar för den allmänna utvecklingen: det gäller att åvägabringa en laglig grundval hvarpå det kyrkliga lifvet utan tyngd och tryck han röra sig, der samhället erhåller sin rätt, utan att individerna sättas å sido, der majoriteten aktas, utan att minoriteterna undertryckas; det gäller att uppdraga en nåorlunda tydlig gräns emellan hvad som bör föra under folkkyrkans egna myndigheter och under den allmänna lagstiftningsmakten, samt att gifva, församlingarne ett medel att uttala sig om kyrkans angelägenheter. Den värnepligtslag, som regeringen under förliden session framlade för riksdagen, men som då ej gick igenom i följd af de båda thingens menin3sskiljaktighet i fråga om presternas värnepligt, har nu med några förändringar i denna del blifvit ånyo riksdagen förelagd. Den nya redaktionen ansluter sig närmast till folkethingets mening. Det stadgas nemligen, att de värnepligtiga, som blifvit prestvigda i den danska folkkyrkan, liksom de af ståten erkända religionssamfundens prester, kunna efter de 4 första årens tjenstgöring i linien endast inkallas i krigstid och då endast såvidt de kunna finna anställning som prester vid armån eller flottan. Bland de märkligare på riksdagen väckta motioner äro en at G. Winther om feestets öfvergång till sjelfegendom samt om sportelväsendets ordnande. Den af finansministern för folkethinget framlagda budgeten för nästa finansår upptager statsinkomsterna till 21.987,136 rbdi och utgifterna till 22,802,668 rbdr. Til utomordentliga utgifter begäres inalles 897,20( rbdr, af hvilka till krigsministeriet 415,09 rbdr. a ; Den 6 Oktober aftäcktes i Vardingborg ett monument öfver Fredrik VII, bestående af en kolossal bronsbyst, modellerad af bildhuggare Prior. Invigningstalet hölls afprofessor M. Hammerich. Samma däg äftäcktes i herrgården Näsbyhölms park ett a