Aftonbladet – 10 oktober 1868, sida 3

Article Image
stod situationen, försöka en sista ansträng ning för att återtaga den krona som ho kände sig förlora. Hon lät kalla de baski ska provinsernas deputerade och frågade de om baskerna beväpnade sig för att försvar henne. Svaret blef detta: Vikunna icke anbefall de tre baskiska provinsernas beväpning. D deputerades generalförsamling kan ensamt be stämma härom. Drottningen bad dem begrunda saken oc i lafgifva sitt svar följande dag den 30. D I deputerade framburo det kl. omkring 10 f.n Joch en af dem frågade drottningen om ho erhållit goda nyheter. I Hvem har ni träffat i mina förmak ? till I sporde drottningen honom. I Ingen menniska, madame,, var hans sva! I Med det största luga återtog drottningen I Det är många dagar som dessa salonge l varit nästan tomma, i dag äro de alldele Jöde. Detta betecknar för er och för mig at : i ingenting godt har att vänta från någo hall. OR Of fö Re I tv I I. Sedan hon sagt detta frågade hon der hvad de deputerade beslutit. Det enda vi kunna göra är att beskydd ers majestät under hela den tid ers majestä dröjer på de baskiska provinsernas jord gåfvo de till svar. Härpå gaf exdrottningen befallning om af. resan. Under den korta sträcka som skiljer Sar Sebastian från den franska gränsorten Bi dassoa talade exdrottningen med lugn on Spaniens affärer, men vid åsynen af Bidasso: kände hon sig redan på främmande jord, ocl utbrast: Ah, jag uthärdar icke längreb Hon började gråta. Om general Calonge, Santanders grymme eröfrare, erfar man, att han efter åtskilliga irrfärder blifvit fasttagen i Duanas, en liter station nägra mil från Valladolid, och derifrån förd till Palencia. Juntan i denna stac beslöt, i samråd med juntan i Valladolid, at! generalen skulle dömas i den stad som varit scenen för hans brott; men juntan i Santan. der, underrättad härom, gaf härpå följande svar: Juntan i Santandertackar uppriktigt juntan i Valladolid för det beslut hon fattat att ställa exgeneralen Calonge till dess disposition; men Santanders fria befolkning är ej hågad att af den olycklige fordra räkenskap för hans handlibgar, och juntan i Santander ber således juntan i Valladolid upphäfva den befallning hon gifvit att skicka gentralen till denna stad. Jontan i Madrid har sedan befallt att Calonge: skall skickas till hufvadstaden, men man är säker att han icke blir anklagad. toDet berättas att i striden i Santander och uti slaget vid Alcolea många kungliga officerare blifvit skjutna af sina egna soldater. Om den alltför ryktbara syster Patrocinio får man veta att hon tre dagar före hofvets afresa från San Sebastian lemnat sitt kloster, förklädd till mångelska. Hon tros ha hbegifvit sig till Pau, i hopp att der träffa sina vänner för den händelse att denna stad kommer att bli de spanska landsflyktingarnes residens. TURKIET. Franska tidningen Correspondance du NordEst innehåller följande detaljer rörande den i Kovstantinopel upptäckta sammansvärjningen: Underrättelser från Konstantinopel förmäla att en stor sammmansvärjning derstädes blifvit upptäckt. Tjugusex sammansvurna blefvo häktade. Bland de förnämsta befinna sig en köpman från Odessa och rysk undersåte vid namn Conduri, och Altindji, son af en banir och grekisk undersåte. De ötriga tillörde det unga Turkiet. Sammansvärjninningens mål var att störta sultanen och sätta hans presumtive tronföljare Murad Effendi på tronen. General Ignatiew har reklamerat Conduri såsom rysk undersåte.. Ali Pascha har afslagit denna fordran. VESTINDIEN.: Enligt de senaste underrättelserna från Hayti voro Salnaves aktier afgjordti stigande. Han hade bemäktigat sig de vigtigaste orterna, rebellerna voro demoraliserade och deras anförare oeniga. Cacos belägrade Gonaives till lands och sjös, men presidenten hade skickat det lifsmedel. Regeringen har låtit tillerkänna sig monopol på kaffeodlingen. (STREETS OKRPEYRSNATR lKrömikea. Midt uti Öresund ligger en liten ö, hvars srågröna stränder skönjas af seglaren, som mer norrifrån och löper in till Kjöbenie

10 oktober 1868, sida 3

Thumbnail