Aftonbladet – 10 oktober 1868, sida 3

AN a VV VE YR PB BUT den starka tillökning i antalet af bönder, 80r ingå såsom representanter, i jemförelse me hvad som var fallet vid de närmast föregå ende thingen. Under det att åren 1862—6 bönderna — 29 tilt antalet — i numerisk afseende voro representanterna af embetsklassen — 37 och 36 till antalet — under lägsne, är förhållandet nu förändradt sålunda att det 19:de ordinarie storthinget räknar ickt mindre än 38 bönder mot 30 embetsmän Man skulle dock säkerligen misstaga sig, on mån häraf slöte till tillvaron inom storthinge af ett starkt och väl organiseradt bondepart med de föga förståndiga politiska och ekonomiska grondsatser till program, som unde: det sista året och isynnerhet under storthingsvalen i somras oupphörligt upprepades af er bekant agitator af bondeklassen, storthings: representanten Sören Jaabeek. Det är icke heller första gången som bönderna varit så talrika i thinget. Under det att storthinget år 1830 räknade 21 bönder mot 43 embetsmän, var förhållandet år 1833 förändradt till 44 och 35. Det var från detta sistnämnda storthing, som den s. k. bondeoppositionen daterade sitt framträdande i det offentliga lifvet. Men en förnyelse af dessa tiders hiia med deras häftiga slitningar mellan de ida klasserna skulle nu icke mera vara ärd, likasom den måste anses för föga lik. De demokratiska grundtankar, på wr författning är bygd, ha på den ide tiden gått sa framåt ierkännande och ha i så många afseenden blifvit realiserade i det verkliga lifvet, att det nu icke mera behöfves någon resning i massa af den ena samhällsklassen mot den andra för att tillkämpa sig lika rättigheter — åtmiustone icke af bönderna mot embetsmannaI klassen. Hvad som nu återstår att göra — man e kan t. ex. nämna förverkligandet af tanken på ett sannt parlamentariskt styrelsesätt genom införande af årliga etorthing och genom att gifva statsråden inträde i storthinget — Jär reformer, hvilka icke i någon synnerlig J grad beröra intressena för någon särskild samT hällsklass. De måste enligt sin natur kunna understödas af hvarje storthingsrepresentant, som har insigt och politisk omtanke nog för att förstå, hvad det här gäller, utan afseende på om han är sysselsatt i administrationens tjenst eller sitter såsom odalman på sin gård. Detsamma kan man säga om de reformer, som erfordras för en ytterligare realisation af författningens demohratiska princip, t. ex. jur och allmän rösträtt, Icke heller kan det bli någon särskild samhällsklass sak attgenomdritva eller ställa sig hindrande i vägen för em, Finns det således också knappt något skäl att vänta sig ett bonde-storthing iden gamla betydelsen af ordet, så finnes det å andra sidan åtskilligt, som tyckes häntyda på, att det nu samlade stortbinget näppeligen skall komma att intaga någon hög plats såsom liberalt framåtskridande och reformerande storthing. Måvga val ha, såsom jag i mitt förra bref anmärkte, framgått, om icke direkt ur den Jaabekska agitationen med dess radikala anspråk på, att allt skulle öfverlemnas åt det privata initiativet och att den penningbevilJande myndigheten icke skulle understöda några allmänna företag, så åtminstone af den känsla af betryck, som beredde jordmånen för denna agitation. Många såväl af de gamla som at de nyvalda representanterna stå så bundna af opinionen bland sina valmän, att de nödvändigt måste visa sig mycket . återhållsamma icke blott i de egentliga bevillningsärendena, utan äfven i afseende på! frågor, som vid första ögonkastet icke tyckas stå i något omedelbart sammanhang med statskassans tillstånd, men hvilkas öde ändock högeligen beror af, buruvida det är feta efler : magra år i landet. Icke i ringa grad har! t. ex. opinionen i afseende på de årliga stor-! thingssessionerna varit beroende af denna sistnämnda omständighet, något som både har blifvit betonadt i thinget — starkast, för att icke säga med mesta cynism af Valstad ien debatt, om jag icke minnes orätt, på senaste storthing — och som tillika framträdde mycket tydligt under de senaste Jaabirkska agitationerna, vid hvilka det antogs såsom ortodoxt, att årliga storthing icke borde införas, af det skäl, att de kostade för mycket. Det är bedröfligt att tillstå detta, men det kan tyvärr icke nekas, att liberalismen i vårt storthing verkligen till en stor del kan beräknas efter den goda eller den dåliga årsväxten. Det tyckes vara en sak, som har litet eller intet att beställa med den egentliga politiken, men det skall säkert snart visa sig äfven vid detta storthing, att efter ett par mindre goda år ba representanterna af bondeklassen blott ringa lust för frisinnade politiska reformer. Och med dem förena sig de stockkonservative bland embetsmännen, för hvilka de befintliga förhållandena alltid äro det förnuftiga och som tolka grundlagens bud, att erfarenheten måste ha visato nödvändigheten af en grundlagsövändring, innan den företages, sålunda, attt en revolution eller ett totalt hejdande aflt statsmaskinens gång måste stå för dörren, innan man vågar röra vid det ringastö af grundagens bud. Det är dessa konservativa, som nången gång, såsom nu t. ex., äro långt mera konservativa än regeringen sjelf, och som säkerligen nu i lagthinget, sådant som det vid valet i lördags blef sammansatt, i trofast ullians med bonderepresentanter sådana som s Skjerkholdt och Bergsager skola förhindra de reformförslag och bereda dem en säker — löd. t: Vid valet i lördags förtjenar det föröfrigtt! också att anmärkas, att Jaabaek blef invald få odelsthinget, icke såsom förr i lagthinget.s Meningen härmed var, efter hvad jag erfar,m len att gifva honom obehindradt tillfälle attlä komma fram med och försvara det program, p om han nu i egenskap af bondevänsfördi ningarnes, målsman i thinget måste söka göra v sällande. Såsom man vet, är det nemligentc blott odelsthingets medlemmar som ha rätoi ighet att framställa förslag, likasom det ärm le, som först få ärendena under behandling pg och till följd deraf leverera de hetaste stri-t lerna. (0) ke — 3 och I RO rr rn a je vh Oe; KR rr — RR Oja HB T2 ——H SS Kristiania den 6 Oktober. k Samtidigt med detta bref skall det tron-d: al, hvarmed konungen i dag öppnade Nor-hi ses 19:de ordinarie storthing, ha ingått tilll b Sverge, och man skall ha funnit, att det blott ir tre saker, som ansetts nog vigtiga att befo vådas i detsamma. Den första är beviljande sl ve en betraktelig, — H. M. har här uppgå rädt såsom maalstrever,, ty detta ord är ag ännu aldrig sett tryckt i någon norsk. krift — summa utöfver den ordinarie armåvudgeten till anskaffande af tidsenliga skjut