Aftonbladet – 8 oktober 1868, sida 2

Ert ! Ja, åtminstone för längre tid. Doras blomstrande ansigte blef alldeles askgrått, och hennes hand fattade med omedveten styrka om en af frindens jernstänger. Hvem — hvad var väl doktor Richard? Han besvarade den fråga hon icke förmådde framställa, och sade allvarligt: Mitt namn är Templemore — doktor Richard Templemore. Om han hade ledt hennes tankar tillbaka till Irland, för att denna upplysning skulle komma mindre oväntad och öfverraskande, hade mr Templomore icke ernått sin afsigt. Det namn han nämnde tycktes sönderslita hennes hjerta. Denne man, som stod vid hennes sida, var hennes förlorade broders lycklige medtäflare. Hans framgång hade vållat Paul Courtenays död. Hon knäppte ihop händerna i stum förtviflan och betralk. tade honom med en sådan lidelsefull (örebråelse i sina ögon, att blodet strömruade till hans kinder. Han öppnade munnen för att säga någonting, men Dora gaf honom icke tid att tala, Ni är mr Templemore utbrast hon, i det hon tog ett steg tillbaka. Ni är Richard Templemore Öch hon uttalade detta namn, som om det i sig sjelft varit en tillräcklig anklagelse. Ja, det är jag, var hans korta svar. Hvad har jag väl gjort er för att ri skulle palägga mig detta? utropade ora häftigt, talande med blandad sorg vch förvåning. Kundo ni inte,nöja er raed er triumf öfver min bror? År han inte död och för evigt ur vägen för er? Hvad hade jag gjort för att törtjena detta? Henies lidelse förvirrade honom. Han betraktade hennes bleka, upprörda ansigte och sökte förgäfver wiforska dess mining;