Aftonbladet – 3 oktober 1868, sida 3

Article Image
ASLULDA SPUR: D f UTBIEES . SPANIEN. 1l Vid en återblick på aktstyckena från re1 I volutionens första timmar — en återblick, I hvartill den utländska postens uteblifvande i Idag ger oss tid — ser man hur hastigt och i jemnbredd med rörelsens framgångar dess anspråk växa. I det program, som den reI i volutionära juntan i Cadix i början af förra I veckan utfärdade, var det sålunda icke fråga Jom drottning Isabellas och hennes ätts eller I bourbonernas störtande, utan blott om allmän I rösträtt, pressfrihet utan borgen och ansvaIriga utgifvare, dödsstraffets afskaffande, moI difikation af straffsystemet i allmänhet och minskning i skatterna. På tal om amiral I Topetes företag afgaf guvernören i provinsen Guipuzcoa, der San Sebastian ligger, utiden depesch han till sinnenas lugnande lät anslå; Iden förklaring, att amiralen icke upprest sig I mot drottningen, utan blott mot den afgångna ministeren Amiral Topetes egen proklamation var af följande lydelse: y En sjöman, som har er att tacka för synnerliga utmärkelser och särskildt för dep, att han varit er representant i parlamentet, ställer ordet till er för att meddela er förklaringar angående en vigtig tilldragelse, nemligen angående marinens fiendtliga hållning mot den olycksaliga regering, som leder hela nationens öden. Vänten icke af mig några eleganta fraser, utan bereden eder på allvarsamma sanningar, Vårt olyckliga fädernesland är sedan en följd af år underkastadt den förskräckligaste diktatur; vår grundlag är kränkt, de medborgerliga rättigheterna äro misskända, nationalrepresentationen blott skenbar, alla band, som, fästande ett folk vid tronen, skulle bilda en saunt konstitutionel monarki, fullkomligt sönderslitna. Att proklamera dessa satiningar är icke af nöden, de äro inskrifna i allas medvetande: Sjukdomar af sådan betydenhet, utan att tala om de lidanden, som tynga på marinen, kräfva liknande botemedel. Vi önska, vi vilja att de lagliga myndigheterna, folk och tron, utöfva sina funktioner inom den krets som af författningen är för dem utstakad, att den upplösta harmonien och det sönderslitna bandet mellan dem blir åter: stäldt. Vi vilja att de konstituerande cortes, i öfverensstämmelse med sin mission och trogna sina mandater, få öppna en sannt konstitutionel monarkis era; vi vilja att de medborgerliga rättigheterna erhålla fullkomlig aktning af regerinfom i det hon erkänner dem såsom heliga rättigeter; vi vilja ändtligen en moralisk och upplyst finansiel förvaltning. Endast till detta pris kan fäderneslantlets lycka ega bestånd. Invånare i Vas dix! jag tillmötesgår er böjelse då jag ställer mig i spetsen för den kamp som börjar i dag och hvilken I med eder välbekanta tapperhet skolen utkämpa. Cadix hamn ombord på Saragossa den 17 September 1868. Undertecknadt: Juan B. Topete. I en af general Prim från Sevilla den 20 Septtinber utfärdad proklamation heter det: Spanska folket kan icke längre framhärda uti sitt tillstånd af lugnt tålamod utan att hemfalla åt förnedrimg. Revolutionens timma har slagit. Enär regeringen med sådan härdnackenhet fortgick på dör F henne beträdda dåliga väg, har hvarje eftergift blifvit för sån och omöjlig. Vi vilja undvika att redan nu i förtid framställa något förslag till en lösning. af de sväfvande frågorna, hvilken genom omständigheterna och händelserna lätt kunde bli overkställbar och gå nationens afgörande i förväg. Proklamationen tillstyrker införande at allmän vValrätt, öch Prim förklarar att han talar Icke blott i sitt eget namn, utan efter samråd med sina partiförvandter. Han slutar med orden: lefve friheten! lefve folksuveräniteten! Ett af Times offentliggjordt bref från Gibraltar berättat, ätt Prim den 17 Sept. lemnat Söutnamptön på eh spänsk ävsbåt, förklädd till kammartjenare åt en svensk grefve. I motsats till uppgiften om den bristande enigheten mellan insurrektionsgeneralerna berättas det att fru Prim, som för närvarande vistas i Paris, erhållit direkta underrättelser från sir man, vilka låta förträffligt och särskildt icke vetä hågöntitg bin den föregifna tvedrägten mellan honom och Serränd. Monitören vederlägger det allmänt utbredda och till och med ar Times korrespondent i Paris såsom trovärdigt meddelade ryktet, att kejsarivnan Eugenie skulle ha haft en privat sammankomst med drottning Isabella. Kejsarinnan; heter det, har icke leiiinat Biarritz och drottningen har icke lennat San Sebästian: Enligt de närmare underrättelser, som ingått om Striden i, Sattahder har densamma varit gatska blodig. Klöckan 1 på dageh blefvo insurgenterna (omkring 1800 till antalet, hvaraf 1200 man soldater af S ntonas besättning och resten illa, beväpnadt landtfolk) angripna af 4200 man med 3 kanoner, hvilka från Burgos och Valladolid fördes mot Bladet. I hälheten al katedrälet voro tre barrikader uppförda och här slogs man 212 timma. De kungliga hade 360: döde och och sårade, civilgardet (gensdarmeriet) ensamt förlorade 80 man; 21 officerare, deribland två generaler af lifgardet, föllo; brigadgeneralen Magenhys, adjutant hos konungen, blet sårad i benet, hvilket måste amputeras; Insurgenterha gingo vid 4-tiden ombord på ångfartygen i hamnen; ett krigsskepp skyddade deras reträtt: Invånarne i Santander togö ingen del i striden. Insurgenterha hade omkring 100 döda och sårade. De kungliga trupperna kunde dock som bekant icke länge hålla sig i Santander; redan den 26 var staden åter i insurgenternas händer. ÖSTERRIKE. Inställelsen af kejsarens resa till Galizien har i Wien framkallat det rykte, att ryska regeringen gjort starka föreställningar mot denna resa, och häraf slöt man åter att kejsaren snarare af hänsyn till Ryssland än i anledning af den galiziska landtdagens uppträdande hade förändrat sitt beslut att besöka provinsen. Befolkningarne i Krakau i och Lemberg ropa emellertid ve och förbannelse öfver landtdagen, såsom den glädj fientliga makt, hvilken beröfvat dem det nöje de väntade sig i anledning af de storartade illrustningarne för kejsarens mottagande. Såsom orsak till grefve Goluchowskis afsång från ståthållarskapet i Galizien, anfötes dels att han öfverskattade sitt inflytande på landtdagen och derför underlät att gifva :egeringen upplysningar om situationens allvar, hvarigenom. det blef omöjligt att i tid vidtaga steg, som kunnat förebygga de nu före:agna demonstrationerna, dels hans hela hållning som regermgskommissarie, i det han väl bekämpade landtdagens majoritet, men dock digt uppträdde tom polack, icke som jsterrikar Nr KR AR GA DA Or ke bat Pågg DD kn KH DD keja VI MM FF Mm ja

3 oktober 1868, sida 3

Thumbnail