Aftonbladet – 30 september 1868, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, Förspildt krut. Enf korrespondent till norska Morgenbladet omtalar i sin beskrifning öfI ver kongl. familjens resa genom Dalslands kanal bland annat äfven följande roande episod: Kl. I2 5 e. m. var frukosten förbi och såväl Laxen, på hvilken den k. familjen var ombord, som Stora Lee afgingo samtidigt från Lennartfors brygga. Vädret var herrligt, sjön spegelklar och stilla och aftonsolen kastade sitt praktfulla skimmer öfver den vackra insjön med dess skogbevuxna stränder. Då Stora Lee är mera snabbgående än Laxen fingo vi ett försprång före det kongl. fartyget af cirka en half timma, hvilket visst icke var särdeles höfligt och som gaf anledning till ett putslustigt missförstånd, som jag senare skall meddela, men H. M:t hade i nåder tillåtit att Stora Lee gick förut, Rå det att de många af Frederikshalds borgare, I hvilka voro med och som skulle fungera som värdar, kunde komma före honom till staden. JI följd häraf satte alla de privata vagnarne sig i rörelse så fort vi kommit i land vid Strand, 22 mil från Fredrikshald. H. M:t är just icke bekant för att åka långsamt och vi voro derföre nödsakade att köra temligen skarpt; men detta oaktadt var det sent på aftonen och fullkomligt mörkt, innan vi kommo fram till Fredrikshald. Omkring en fjerdingsväg från staden hade man placerat en utpost, som antagligen var beordrad att signalera ankomsten af de första vagnarne, hvilka man förutsatte skulle vara de kungliga. Signalen gafs, ljus, facklor och lampor påtändes, och med sträckta halsar stod folkmassan och väntade. Härmed var dock egentligen ingen skada skedd, men signalposten vid stadsgränsen hade förmodligen fått samma order som den förstnämnde och gaf sig icke tillräcklig tid att se på de vagnar, som passerade, ty i ett nu dundrade det löst från fästningen och under Tunglig. salut körde de privata Jagnarne in i staden. Folket måtte emellertid haft ett skarpare öga för våra ekipager och personer, ty något hurra fingo vi ej, men detta fick deremot H. M:t, då han en qvart senare anlände, men salut gick han miste om, ty tiden var för knapp till nya order. H. M:t lärer emellertid på ett mycket nådigt sätt upptagit detta lilla qui-proquot. — Ryska kejsarens resa i utlandet har i år framkallat ännu större försigtighetsmått till skydd för hans personliga säkerhet, berättar Golos efter Frankfurter Zeitung. Den 14:de Sept. var stor jagt i närheten af Darmstadt och framför kejsarens tåg reste ctt särskildt lokomotiv. Polischefen grefve Schuvaloff befinner sig i Jugenheim, Utom ett soldatdetachement finnas der dessutom några gensdarmer, hvilka i tur göra runder på Heiligenberg. Omkring kejsarens villa rider ständigt en lifkosack. På Darmstadts jernvägsstation ser man ständigt en gubbe med yfvigt grått skägg. Han är närvarande vid hvarje tågs afgång söderut. Man säger att detär en rysk poliskommissarie, som följer polackarnes steg. På öfriga stationer af linien Main-Neckar skola ryska polismän vara för samma ändamål placerade. — Jagt på tjur. I Strengnäs Tidning för i lördags berättas: En tjur har på Selaön gjort mycket väsen af ig. Han togs ombord här istaden på ångbåten Engsö af en slagtare, som ämnade föra honom till Stockholm; men han blef på äångfartyget så bråksam, att man måste landsätta den orolige passageraren vid Stallarholmen, för att der slagta honom. Härvid visade han sig lika omedgörlig, hvarför det beslöts att skjuta honom. Han träffades nu lindrigt af ett skott i pannan, och häröfver bragt i raseri, slet han af tågen, hvarmed: han var bunden, och nu bar det af med honom öfver skog och mark. Efter 6 tiinmars ihärdigt jagande föll han slutligen, genomborrad af. flera kulor. Nästan hela socknens befolkning var satt i rörelse. — Misslyckadt försök. Nerikes Alleh. berättar: I medlet af nästlidne Augusti infann sig hos hos hrr C. J. Andersson komp. i Kristinehamn en okänd mansperson, företeende en-invisping, undertecknad Grythyttan, Hindrik Hansson, å 20 t:r sill, 2 t:r råg och 20 pund fläsk samt 500 rdr att med budet sändas,. Budet, som i invisningen benämnes för helt enkelt Nils Nilsson,, blef emellertid utan både penningar och varor, emedan utlemnarne, möjligen misstänkande attinvisningen var falsk — som den verkligen var — eller af andra skäl, skickade penningarne på po sten och varorna till Sjöändan för vidare befordran till Grythyttan och den förmodade reqvirenten, som säkert blef lika förvånad öfver att få emottaga reket och varorna, som Nils Nilsson öfver, att de gingo hans näsa förbi. Den spekulative mannens namn och hemvist har man ej lyckats få reda på. — Olika slags papper. I Washington har man fuunit en bok, tryckt på holländska språket ir 1772, i hvilka bladen äro tillverkade af de mest olika slags papper. Man finner der papper, tillverkadt-af gotingbon, sågspån, nässlor, vinranka, hampa, vinrankoch aloöblad, tistel, halm, inne, gräs, poppel, vide, bok, björk, kastanieoch ulpanblad etc. Färgen är visserligen icke fullt hvit; men man har dock härmed bevis, att man ör hundrade år tillbaka kände mångahanda sätt tt undvara lump vid pappersfabrikationen.