Gårdagens aftonsammanträde. Om ändring i stadgandena rörande prestoch pastoralexamen. Med anledning af en vid förra riksdagen besluten och nu till kyrkomötet öfverlemnad framställning i syfte att höja prestbildningen samt åstadkomma förenkling i examensväsendet hade kyrkolagsutskottet hemställt att kyrkomötet måtte afgifva följande förklaranden: 1) att kyrkomötet anser den teologico-filosofiska examen böra blifva noga för alla blifvande teologie studiosi, som icke aflagt filosofie kandidatexamen, och således särskild tjensteårsberäkning för dem, som derefter aflägga densamma, böra upphöra; 2) att prestexamen, hvilken kyrkomötet anser böra -bibehållas, likväl icke bör omfatta de till densamma nu hörande humanistiska ämnen, utan blott de fyra teologiska hufvudämnena: exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och de allmänna an or af praktisk teologie med kyrkolagfarenet; 3) att den af riksdagen ifrågasatta befrielsen från skyldighet att undergå pastoralexamen ej kan af kyrkomötet godkännas, men att mötet anser den förändring i afseende på nämnda examen böra ega rum, att densamma endast må omfatta praktisk teologi med ergo jemte disputationsoch nu föreskrifna ren prof, till följd hvaraf dei exegetik, kyrkohistoria och dogmatik uti prestexamen gifna betyg skulle komma att gälla såsom slutliga betyg i dessa ämnen vid afgifvandet af hufvudbetygetipastoralexamen; och 4) att, sedan den teologico-filosofiska examen blifvit obligatorisk, kyrkomötet icke anser några särskilda föreskrifter rörande skärpta fordringar i de teologiska examina vid universitetet erforderliga. Härom utspann sig en lång diskussion, hvari öfver 20 tal. deltogo, och kunna vi icke meddela någon fullständig redogörelse för samtliga dessa, till en del ganska långa anföranden, utan endast antyda gången och riktningen af de olika uttalade meningarne. Debatten öppag ie af hr Ekman, som trodde tidens kraf påkalla en högre pestbildning, hvarföre han godkände utskettets förslag i första punkten; sade sig icke lägga stor vigt på om prestexamens bibehölles eller icke; men ansåg leremot på anförda skäl pastoralexamen helt och hållet böra upphöra. Biskop Genberg redogjorde ett längre föredrag för den af sistl. riksdag uttalade mening, från hvilken utskottet i vissa delar vfvikit; gillade utskottets förslag i första momentet, men ansåg prestexamen böra inskränkas till ett hufvudsakligen praktiskt utrönande af ordindens ståndpunkt, bildning och förmåga för utvande af presterliga värf. De teoretiskt teolooiska disciplinerna borde inhemtas vid universi.etet, och grunden der läggas till prestens bildning; de praktiskt-teologiska åter pröfvas af domkapitlen och stiftsstyrelsen. Grundsatsen om flere iterkommande examina i samma ämnen gillades icke af talaren, som angående pastoralexamen, trodde att denna icke borde vara obligatorisk, då den afslutade kursen vid universitet och det prof ordinanden derefter underkastades af domkapitlen, borde berättiga till alla presterliga embetens erhållande; prestmän dock obetaget att, om de så imskade, få genom afläggande af en senare si skild examen ådagalägga resultaterna af sina fortsatta teoretiska Fstudier och de erfarenheter fde nbemtat under utöfning en af sitt prestembete.