I frågan om ordnande af aflöningen till presterskafl pet inom Stockholms särskilda församlingar, så I mycket . mindre som dessa församlingar egde tillfälle att,.om de ansåge det tjenligt, sjelfva begära Jen sådan reglering. ) Biskop Flensburg försvarade deremot utskottets uppfattning, anförande det både för församling och presterskap besvärande i det nuva., rande aflöningssättet genom såkallade påsksj böcker. Grefve Björnstjersa yttrade sig i samma syfte, och uttalade sin förundran deröfver, att en person, som så mycket och med så stor framgång kämpat för borttagande af alla undantagslagstiftningar, vid detta tillfälle upp.trädt på ett motsatt sätt och bekämpat utskottets förslag. Hvad-anginge sjelfva saken, så vore påskböckerna af intresse endast för dem, som ville lysa med stora summor efter sitt namn, äfvensom för dem som ville undvika att ge någonting alls till presterskapets aflöning. Men lika vigtigt som det vore för församlingarne att få välja sina själa;Jsörjare, lika vigtigt vore det för presterskapet att få en ordentlig och bestämd aflöning, på det fikandet efter: menniskogunst icke måtte lägga hinder i vägen för uppfyllandet af deras höga och all varsamma pligter, Hr Runs och dr Falienius uttalade sig äfven varmt. för önskvärdbeten, af utskottets förslag; ty om en allmänn reglering pågonstädes-af -behofvet påkallades,-vore det just i Stockholm. Visserligen -kunde denna reglering vagen på begäran af hvarje församling för sig. Men dels hadeerfarenheten visat, att. man på detta sätt icke komme till målet, dels skulle man äfven i detta fall förlora den stora fördelen af enhet inom de olika församlingarne. Ett annat skäl var, att regleringsnämnden äfven hade att yttra sig öfver andra, tillsjälavården hörande, frågor, såsom rörande stora församlingars delande, tillsättande af nya presttjenster — frågor, som för Stockholm vöre af stor vigt i närvarande tid. Utskottets förslag godkändes utan omröstning. Föreslagen förändring i stadgandena rörande kompetens till lärarebefattning i teologi vid allmänna elementarläroverken. Uti afgifven motion hade lektör Waldenström, föreslagit, att för ers till lärarebefattninj i teologi måtte erfordras, att den sökande skall, vid universitetet hafva allagt godkänd fonloglakk examen; samt att fill ådjunktur i ee. äfven den må anses kompetent, som teologico-filosofisk samt teologisk examen vid universitetet aflagt. Uti häröfver afgifvet utlåtande föreslår tillfälliga utskottet n:r 1, att kyrkomötet måtte till K. M:t ingå med anhållan om det tillägg och den förändring i hvad gällande skolstadga föreskrifver ångående fordringarne för kompetens till lärarebefattningar vid rikets elementarläroverk, att för kompetens till lärarebefattning i teologi måtte erfordras, att den sökande skall vid universitetet hafva aflagt godkänd teologisk examen. Beträffande deremot senare delen af motionärens förslag, ansåg utskottet gällande skolstadgas föreskrift om filosofie kandidatexamen såsom kompetensvilkor för lärareplatser i allmänhet vara af den vigt, att intet undantag derifrån borde egå rum för adjunkturer med undervisningsskyldighet i teologi; och hemställde utskottet på sådan grund att motionärens förslag i denna del icke måtte till någon åtgärd från kyrkomötets sida föranleda. r Waldenström ansåg det vara ett bestämdt fel i skolstadgan, att den icke fordrade något examensbetyg öfver insigt i det ämne, hvartill lärarebefattning sökes. Visserligen funnes föreskrifna disputationsoch undervisningsprof, men dessa kunde icke med säkerhet ådagalägga en persons insigter. . Icke ens filosofie kändidatexamen vorei detta hänseende ett fullt tillförlitligt vittnesbörd, ty den tid är slut, då det hette om filosofie doktorer, att de visste allt hvad vetbart var, Redan nu vore det svårt att erhålla adjunkter vid läroverken; och ännu svårare skulle det bli att erhålla adjunkter i teologh om utskottets förslag godkändes, enär då skulle af dem fordras en examen mer än af de andra. För att förebygga bristen på duglige lärare i detta ämne hade derför tal. trott, att man skulle kunna något förminska fordringarne på humanistisk bildning och i detia afseende nöja sig med aflagd teologico-filosofisk examen, men deremot fordra aflagd prestexamen, — allt för komhetens till ad: junktsplatser i de lägre klasserna. Yrkade bifall till motionen i dess helhet. Biskop Flensburg visade, att de praktiska förhållandena gestaltade sig sålunda, att det ofta vore för domkapitlen omöjligt att erbålla läraåre med tillräcklig insigt i teologi; hvadan tal. vits ordade önskvärdheten af motionens första del. Deremot ville han icke eftergifva fördringarne å den humanistiska bildningen, och yrkade derför bifall till utskottets förslag: Rådman Björck an denna fråga icke tillkomma mötet att behandla, enär den icke kunde räknas till de kyrkliga frågorna, hvilka vore de enda, som kyrkomötesförordningen medgaf kyrkomötet att handlägga. Talaren kunde:icke inse annat, än att en tolkning, som hänförde denna fråga till kyrkomötets befogenhet, vore att hårdraga författningen. Snarure skölle talaren vilja anse, att den förevarande frågan rörde skolan. Rörande sjelfva saken, yrkade talaren afslag af motionen i sin helhet, d. v. s. afslag af utskottets första och bifall till dess andra yrkande. Alla de talare, som derefter uppträdde, motsatte sig på det bestämdaste den åsigten, att denna fråga icke skulle vara en kyrklig. Den vore tvärtom en lifsfråga för kyrkan? Dr Sonden påvisade en inkonseqvens hos den siste talaren, bestående deri, att han, som sjelf Ygifvit en motion derom, att presterskapet, såleles teologiskt bildade personer, : borde undervisa olkskolans barn i kristendom, nu motsatte sig ett örslag, som åsyftade att för elementarläroverkens ärare i teologi fordra teologisk underbyggnad: Ivad angick sjelfva saken, förordade talaren anande äfven af motionens andra del, i hvilket kande dr Widn och -hr Torpadie förenade ig. Utskottets åsigt försvarades -deremot af biKp Annerstedt, hvarefter öfverläggningen sluade. Genom omröstning godkändes utskottets förslag första punkten, med 41 röster mot 13, hvilka rkade afslag. Utskottets förslag segrade äfven i fseende på den andra punkten, i det vid anställd mröstning 30 röster afgåfvos för dess förslag, nen blott 22 för motionärens. Slutligen godkändes utam diskussion tillfälliga itskottets pr 1 betänkande nr 6, deri med anedning af motion i ämnet hemställts, att kyrkonötet ville anhålla om tillåtelse för vederbörande iomkapitel, att, der annexeller kapellförsamling erom framställer begäran och sådant pröfvas af mständigheterna påkalladt, åt prest i dylik föramling uppdraga, att på eget ansvar, dock under rdinarie pastors tillsyn, icke allenast föra samtga kyrkoböcker, utan ock utfärda derpå grunade betyg och lysningar till äktenskap. RED SRNOSSNPSYENANES ANSI