Kyrkomötet. Gårdagens sammanträde. Vid sammanträdets början afgåfvo biskop Björ ling och dr Sandberg skriftliga reservationer mot mötets beslut, i fråga om religiösa sammankomste: J under allmän gudstjenst. 1). Under en och en hälft imma sysselsatte sig derefter 3 mötet med handläggning af kyrkolagsutskottets be I tänkande nr 4, i anledning af särskilda utaf bi )skop Beckman, hr Torpadie och d:r Sonden väckt: . motioner i afseende å upphäfvande af n:r 5i2:dre kap. af kyrkolagen och andra gällande påbud an I gående allmänna författningars och kunpgö relsers uppläsande å predikstolarne i kyr I korna. Utsköttet har föreslagit skrifvelte till K. M:t angående vidtagande af åtgärder, på det at . kungörelsers och allmänna författningars upplä Isande från prodstolan måtte upphöra, men att, Jom hinder deremot skulle möta, inskränkning i I nämnde uppläsning måtte beredas. Meningarna under diskussionen delade sig ganska .I mycket, Allmänt erkändes behofvet af en föränI dring i det öfverklagade förhållandet; men vid fråga om det sätt för kungörelsers och författninÅ förs publicerande, som borde väljas, äfvensom den I form skrifvelsen till K. M:t borde erhållaar vdet som skiljaktigheten yppades. D:r Groth, som öppnade debatten, ansåg att mötet borde icke allenast anmäla hos K. M:t önskvärdheten af en förändring, utan äfven uttala sig om det sätt mötet ansåg dertill vara Hjenligt: Talaren afgaf äfven ett detaljeradt förslag i detta hänseende, hvilket han dock vid diskussionens slut fann för godt återtaga, då det icke vunnit något understöd. — D:r Sonden, med hvilken d:r Sandberg instämde, ansåg det åsyftade ändamålet vinnas på det sätt: att orden å predikstolarne måtte förändras till å sönoch helgdagarne och att således mötet skulle uttala sig om önskvärdheten deraf att uppläsandet af kungörelserna å söndagarna måtte upphöra. Hr Löpnpberg fann deremot särdeles stora svårigheter möta för publicerande på annat sätt än för närvarande af kongl. förordningars och. embetsmyndigheters kungörelser så, att församlingens ledamöter finge del deraf tillräckligt tidigt, ochansåg allra minst tjenligt att ingå till K. M:t med något som helst förslag, huru svårigheterna borde lösas; framställande säsom sitt förslag utskottets sista alternativ. Grefve Björnsfjerva, som ansåg, att mötet icke borde vidgöra något annat än uttala sin åsigt om olämpligheten af det nuvarande sättet för kungörelsers publicerande, och betonade de svårigheter, som mötte detsammas upphäfvande, så länge allmänna lagen påbjöde detsamma, upptog deremot såsomr sitt förslag utskottets förra: alternativ. I samma yrkande förenade sig hr Ruua. Utskottets förslag i sin helhet försvarades deremot af biskop Suvdberg, som redogjorde för utskottets uppfattning af frågan, ehligt hvilken den borde bebandlas från rent kyrklig Synpunkt. och mötet blott uttala sig om olämpligheten af det nuvarande publiceringssättet. Så mycket hade dock utskottet derjemte ansett mötet böra åtgöra, att i största allmänhet antyda vägen för förändringen. Hvad beträffade de enskilda kungörelserna borde sättet för deras publicerande öfverlemnas åt församlingarne sjelfva att bestämma. Hvad åter anginge de allmänna, så hade utskottet tänkt sig, att samma utväg borde anlitas, men att, om hinder derermot mötte, deras antal, som från predikstolarne böra publiceras, åtminstone kunde inskränkas, enär dessa vore af mycket olika vigt för församlingarne att känna. I samma rikting yttrade sig hrr Torpadie, kolmodin, år Widen och biskop Beckman. Äfven hr Nordström yttrade sig för utskottets förslag och visade, att enligt kyrkolagens föreskrift skulle endast de allmänna kungörelserna uppläsas från pre dikstolen, de enskilda deremot från kyrkovallen eller i Sockenstugan. Under tidernas Topp hade dock den föreställningen gjort sig gällande, att äfven enskilda personer hade ovilkorlig rättighet att få sina tillkännagifvanden offentliggjorda från predikstolen, och detta hade gått så långt, att dgran från presterskapets sida medfört rättengar. f Statsrådet Carlson upplyste, att ett besvärsmål blifvit hos K. M:t an ängiegjordt i denna fråga; och på grund af den vidlyftiga undersökning, som detta måls handläggning i vederbörligt statsdepartement . gjort nödvändig, hade sådana upplysningar vunnits, att tal. trodde sig kunna säga, det en ändring af kyrkolagen; icke skulle blifva behöflig för det åsyftade ändamålets vinnande. Emellertid vore det af vigt, om ett uttalande från kyrkomötet inkomme till regeringen. Efter slutad diskussion anställdes votering melJan utskottets och grefve Björnstjernas förslag, hvarvid det förra segrade med 37 röster mot 18. Om bildande af kontraktsbiblioteker. I afseende härå hade dr Landgren föreslagit, att kyrkomötet i rundskrifvelse till församlingarne måtte uppmana jamtliga kontraktsprostar att genom subskriberade bidrag både af lekmän och prester söka grundlägga biblioteker inom hvar sitt kontrakt, för upplifvande af teologisk bildning. På grund deraf att, enligt k. förordningen om kyrkomöte, mötet ej eger besluta annat eller mera än und. utlåtanden samt föreställningar och önskningar, att hos konungen anmälas,, hade tillf. utskottet JV 1, oaktadt det önskvärda, som må anses ligga i det med motionen åsyftade ävdamål, likväl och då motionen ej innehåller något förslag, som skulle föranleda sådan anmälan till konungen och alltså angår ärende, som icke utgör föremål för kyrkomötets beslut, tillstyrkt, att densan ej må till någon kyrkomötets åtgärd föreda. I anledning af hvad utskottet sålunda anfört, ändrade dr t.andgren sitt yrkande derhän, att mötet ville inför K. M:t uttrycka den önskan, att K. M:t täcktes genom cirkulär fästa domkapitlens uppmärksamhet å önskvärdheten att genom subskription bland prester och lekmän åstadkomma kontraktsbibliotek, hufvudsakligen af teologiskt innehåll; Oaktadt biskop Beekman understödde! motionären i hans nya yrkande, blef detsamma; likväl på yrkande-af biskop Avverstedt och råd: man Björek afslaget, och utskottets förslag godkändt med 36 röster mot 17. Om lönereglering för presterskapet i Stockholm.) Till följd af en utaf grefve Hamilton i detta ämne framställd motion bade tillf. utskottet JV 1 föreslagit, att kyrkomötet ville hos K. M:t begära, det K. M:t täcktes förordna, att de allmänna stadgandena för ordnandet af presterskapets löpe-; inkomster måtte i tillämpliga delar varda gällande ) för Stockholms territorielia församlingar. Rådman Björek motsatte sig bifall till denna : utskottets hemställan. Talaren ansåg det nemli-, ggn alldges lämpligt, st kyrkomttet, på förslsgj