Aftonbladet – 21 september 1868, sida 2

STOCKHOLM den 21 Sept. pr Kyrkomötet hade i lördags afton sammanträde från kl. 6 till kl. 1010. Efter att utan diskussion ha godkänt den föreslagna förändringen i fråga om tingspredikningar företogs till behandling biskop Beckmans motion om en komite, som skulle få i uppdrag att föranstalta korrekta upplagor af bibeln, psalmoch evangeliiboken och katekesen, hvilken motion af tillfälliga utskottet n:r 2 blifvit i så måtto tillstyrkt, som utskottet föreslagit, att kyrkomötet måtte ingå till K. M:t med begäran att en komitö för detta idamål måtte tillsättas. — Efter att gretveln Björnstjerna, hrr Bergstedt och Warholm o samt biskop Björck ådagalagt det opraktiska i detta förslag samt biskoparne Beckman och Butsch äfvensom dr Sonden förordat detsamma, blef det förkastadt med 34 röster emot 19. Kyrkolagutskottets betänkande rörande K. M:ts förslag till förändrad sammansättning af domkapitlen blef derefter föremål för en längre diskussion. — Utskottet hade hemställt dels att kyrkomötet ville uttala den önskan, att stadsförsamlingarne Kalmar, Carlstad; Hernösand och Wisby måtte, så snart ske kan, såsom prebenden skiljas från biskopsstolarhe och förses med egna kyrkoherdar, som då skulle såsom sjelfskrifna ledamöter i vederbörande domkapitel ingå, dels ock att mötet måtte godkänna K. M:ts förslag med några af utskottet föreslagna förändringar i de 4 första paragraferna (hufvudsakligen gående ut derpå, attledamöternas antal minskas från 7 till 6, att i val till domkapitelsledamot stiftets prester och elementarlärare gemensamt skola deltaga och att alla valda ledamöter skola erhålla arvoden). Utskottets första hemställan godkändes med det tillägg, att kyrkoherdarne i de nyssnämnda stadsförsamlingarne skulle få namn af domprostar. Kyrkomötet godkände de af utskottet föreslagna förändringarne med undantag af den om arvodena. Mötets beslut, som nu skalll! underställas K. M:t och, om K. M:t god-i känner de vidtagna förändringarne, sedermera riksdagen, innebär sålunda följande förändring i stiftstyrelserna: Domkapitel skulle komma att bestå af biskop, som förer ordet,l. och. nedannämnda ledamöter, nemligen i Up-l. sala och Lunds stift. domprosten och öfrige ordinarie teologie professorerna vid det i stiftsstaden varande universitetet, samt i de öfriga stiften domprosten, rektorn vid högre elementarläroverket i stiftsstaden. lektorn i teologi vid samrma läroverk samt dessutom, på grund af särskildt förordnande för fem är, en kyrkoherde i stiftet samt en eller, der domprost icke finnes, två bland nämnda elementarläroverksordinarie lärare. I Göteborgs stift skulle dock svenska pastorn vid Christin2 eller Tyska församlingen i Göteborg vara ständig ledamot af kapitlet, och förty ingen kyrkoherde i nämnde stift till kapitel-ledamot särskildt förordnas. — Den kyrkoherde och den elementarläroverkslärare, som af K. M:t borde förordnas, skulle nämnas efter förslag å tre kyrkoherdar eller lärare, upprättadt i förra fallet af stiftets samtlige till deltagande i biskopsval berättigade prester, och i senare af elementarläroverkens lärare. — Arvode för ledamot som ej vore i stiftsstsden boende, skulle af allmänna medel gäldas. — Domkåapitlet skulle ega fatta beslut, då tre dess: ledamöter voro närvarande, utom i frågor om bedömande: af prof för läraretjenster, för upprättande af förslag till embeten och tjenster, eller om tillsättande deraf, eller i mål, der kapitlet utöfvar domsrätt. 1 samtliga dessa fall skulle kunna beslutas af minst fyra, der tre af dem vore om beslutet ensg. Under detta? aftonsammanträde frambar biskop Björck es mycket salvelsefull motion, hvari han vidlyftigt ordade om det för andakten störande och förargelseväckande deri, att skarpskyttagne hade. sina vapenöfningar på söndagarnE Urgdomen drogs ifrån de tankar och känslor, hvaråt den under sådana dagar ensåmt borde hängifva sig, och en mängd samvetsömma själar stördes i sin sabbatsro, hvarjemte hela skaror af folk tågade ut med bg bone för att åse vapenöfningarne. Skarpskyttesaken vore måhända gagnande och fosterländsk, men fullkomligt verldslig. Detta allt var nu mycket svårt, men lika svårt var det för samvetsfranna lärare, att. frånpredikstolarne uppäsa kungörelser om skarpskyttesammankomster och vapenöfningar. Inom hr biskopens stift hade åtskilliga lärare, som af sitt samvete funnit sig manade att icke göra detta, blifvit dömda till juridiskt ansvar, och ;biskopen föreslog derföre, ati kyrkomötet ville hos K. M:t göra hemställan om, att K. M:t utfärdade föreskrift, hvarigenom skarpskyttecheferna förständigades att, derest vapenöfningar icke kunde på söndagarne undvikas, tillkännagifvande derom måtte meddelas på något annat sätt än genom kungörelsers uppläsande i kyrkan. Motionen remitterades till vederbörligt utskott, sedan grefve Björnstjerna anmärkt, att han för sin del ansåge ungdomen ej bättre kunna använda hvilodagen än att öfva sig i vapens bruk till fosterlandets försvar. . åa konen akantblsntnknsornn -— mt —— 7 ENA NA EL PV Dn Rb ög nt Dm Mm