Aftonbladet – 18 september 1868, sida 3

UTRIKES, FRANKRIKE. Ett telegram meddelar underrättelsen, at regeringens kandidat segrat i valet af depu terad för departementet Var. Detta val ha på den sista tidensysselsatt den fransk ressen lika mycket som frågan om fred elle rig. Oppositionen hade gjort stora an strängningar för att få sin kandidat vald Hon hade öfvergifvit den kandidat, hon förs uppställt, emedan han icke hade ett allmän erkändt namn, öfvertalade honom att drag: sig tillbaka och förmådde Dufaur, en a Frankrikes hederligaste politiska personlighe. ter och högt aktad af alla partier, måhänd: med undantag af de rödaste demokraterna att anmäla sig såsom kandidat. På andr: sidan stod en hr Peyruc, hvilken icke föru ådragit sig någon uppmärksamhet, och til och med har den oturen, att hans namn ut talas alldeles lika med perruque (peruk), hvilket har gifvit anledning till de giftigaste och vickaste utfall mot de officiella kandidaterna revost Paradol har bland annat skrifvit en artikelom peruk-kandidaterna, hvilken gjort furore. Det berättas äfven, att Peyruc stammar; men det gör ingenting till saken, förklarade oppositionspressen; en officiel kandidat behöfver ju icke deltaga i diskussionen, det är nog, att han röstar. Då regeringer under så olika förhållanden segrat, måste hon ha sinnesstämningen starkt för sigi valkretsen. NORD-TYSKLAND. Konungens af Preussen så olika uppfattade yttrande till svar på universitetsrektor Lidemanns i Kiel helsningstal, hvari framhölls det önskliga i fredens upprätthållande, lydde enligt ett telegrafiskt meddelande från Ritzaus bureau sålunda: Hvad denna eder önskan angår, så kan ingen dela den mer lifligt än jag; ty suveränen ikläder sig ett tungt ansvar inför Gud, då han ser sig nödsakad att uttala det ödesdigra ordet krig, och dock gifves det förhållanden, då han icke kan, icke vågar rygga tillbaka för ett sådant ansvar. Ni sjelf har i detta land varit vittne till hur kriget kan framställa sig såsom en nödvändighet för en furste såväl som för ett folk; ja, att vi i dag förtroendefullt och med ärlig vilja kunna stå inför hvarandra har ju först genom ett krig blifvit möjligt. För öfrigt ser jag i hela den europeiska ställningen ingen anledning till ett störande af freden, och jag säger detta till edert lugnande. Men hvad som skall lugna er ännu mer, det är att kasta blicken på de här närvarande representanterna för min arme och min flotta, denna fäderneslandets kraft, som visat, att den icke viker tillbaka för att upptaga och utkämpa en påtvungen strid. ÖSTERRIKE. Böhmiska landtdagen har den 9 dennes återupptagit sina plena efter två veckors afbrott i anledning af utskottens omfattande arbeten. Landtmarskalken föredrog den 9 dennes en uppmaning till de 81 czechiska deputerade som utträdt ur församlingen att inom 14 dagar inställa sig, emedan i motsatt fall i öfverensstämmelse med arbetsordningen nya val komma att utskrifvas. Tillika förklarade han att han icke funnit sig föranlåten att meddela kejsaren den czechiska deklarationen, då dess innehåll icke egnade sig dertill. I förra veckan ha åter åtskilliga fällande domar blifvit afkunnade i tryckfrihetsmål mot de czechiska bladen. Den 11 dennes blefvo samtliga czechiska tidningar seqvestrerade. Stämningen inom de czechiska kretsarne är naturligtvis mycket förbittrad. Enligt wienska blad af den 11 dennes hade från Prag inträftat bref, hvilka omtalade-att tyskarne på landtdagen ämnade föreslå att ställa de uteblifna czechiska medlemmarne under tilltal. Det heter i franska tidningen Ile Gaulois, att erkehertig Albrecht af Österrike, som redan bevekt sin bror, kejsar Frans Josef att slå alla tankar om abdikation ur hågen, skall i Ischl ha yttrat till konung Johan af Sachseri, då denne beklagade sig öfver den roll, hvartill Preussen hade reducerat honom, och likaledes talade om att nedlägga sin krona: Det kommer utan tvifvel icke att dröja länge, innan vigtiga händelser inträffa; vi måste förblifva stående i breschen; året 1869 skall måhända återuppbygga hvad 1866 kullkastade. Samma blad berättar: I Wien och Berlin cirkulerar en ny karta öfver Europa, och det försäkras att den är utkastad af preussiska generalen Herwarth von Bittenfeld. Alla Frankrikes ostliga och nordostliga departe