Aftonbladet – 16 september 1868, sida 3

liga. Hon tyckte att hön aldrig förr hade träffat en så fulländad gentleman. Förrådde väl henties strålande ansigte hennes hemlita beundran, eller var det en del af doktor Richards plan att tjusa både mor och dotter! Äfven en skarpsinnig iakttagare skulle lätt kunnat afgöra denna fråga, men det varickt svårt för någon att se, att doktor Iichara egnade miss Couttenay, en betydlig del af sin uppmärksam ct. Afven under det han talade med hennes mor, hvilade har ögon på Dora. Få menniskor hade någonsin sett på denna flicka med köld och likgiltighet, ljusbt i hennes ansigte framkallade oM 4 arande v hos åskådaren, och det gick doktor Richard såsom det hade gått andra före honown Då hon talade, log han och lyssnade med synbart välbehag till hennes små infall. med hvilka hon sökte roa sin mor: Då hon var tyst flög hans blick bort till kenne och hvilade med påtaglig föruöj på hennes nilo ttsigte och smärta gestalt. Hon var för honom lik en Titian eller Giorgione, en präktig bit färg, som i sin triska glans gjorde en bjert kontrast mot den alderdomsblekhet och matta färgton, som lag utbredd öfver mrs Courtenay och mrs Luan. , Det finnes en sak som fruntimmer ha en synnerlig förmåga att snabbt uppfatta — och detta är det intryck de göra. Dora visste såväl som om han hade förklarat henne det med ord, att doktor Richard beundrade henne. Hon hads varit van vid en sådan beundran förr och hade mottagit den för ofta för sst ig derpå. Hvad hon mrs Courtenay, enda at hon drog — moderliga slutsatsor, hvilka Dora lemnade ur sivte. Den der doktor Richard var en bra hygglig karl och så god och så