Aftonbladet – 14 september 1868, sida 2

ombra L.) har af studeranden VIA An nde högre elementarläroverk, I. T. Hamargren, blifvit upptäckt fullkomligt vildt ixande i skogen vid Gårdsjö bruk i Östra mterviks socken af Fryksdals härad. Man ande visserligen draga i tvifvelsmål, om denna lart är på ifrågavarande ställe verkligt vild, nedan densamma för flera år sedan af skogsenstemän blifvit på ett och annat ställe inom Vermland planterad — då icke så mycket för na ätbara fröns skuld, som för sin snabbaxenhet —; men fullkomligt säkra bevis föligga, att den omnämnda tallarten är follomligt vild. Ettenda träd af densamma påräffades af arbetsfolk, hvilka skulle hugga en . k. bråte; detsamma varseblefs först, då den mgifvande grofva björkoch alskogen blifvit edbuggen. Tallens ovanliga utseende väckte örundran hos arbetarne, hvilka icke ville fälla lensamma, förrän de rådfrågat egaren, bruksatron Wallroth, som naturligtvis befallde träets skonande. Det påträffade exemplaret är :lo aln högt och 6 tum i omkrets 1 aln öfver oten — således temligen ungt. En gammal rotjenare på stället -har försäkrat, att, ifråavarande plats icke vårit rörd på 38 år och tt han icke vet om någon plantering af cemwratallen, hvilket äfven brukspatron C. H. Wallroth bestyrkt. Den nu omtalade uppäckten torde med skäl få räknas bland ex, af le intressantaste, som under de senare äriondena skett inom Skandinavien. Ty häri genom bevisas, att landet är tjenligt för cembratallens odling, hvilken har det företrädet för den vanliga tallen, att den är mycket mera snabbvuxen, men isynnerhet för sinä bara frön, hvilka äro stora som ärter, mjöiga, af mandelsmak och synnerligen födande. — En visaretafia, till tjenst för ångbåtar och seglande fartyg som äro å ingående till Skeppsbrohamnen, har blifvit Norra våghusets södn hörn åt Saltsjösidan uppsatt, visande om det är utström, inst-öm eller stillvatten. En större svark jä utvisar förhållandet NH en hvit tafla, på hvil-en med stora och Ke liga ord finnes angifvet strömmens riktning och beskaffenhet. — Af Hrigsvetenskaps-akademiens Handlingar har 8:de häftet utkommit, innehållande: Om ryska krigshären och flottan år 1867 (slut); Contre-amiral David Porters åsigter om kustförsvar; Genmäle med anledning af O. B:s förslag till armforganisation; Militär-litteratur (Wrangel, Krigshistoriens grunddrag; Trochu, franska armen); Underrättelser från främmande länder (Österrike); Officiella underrättelser. — Af Tidning för hiistvänner, som utgifves i Jönköping af C. G. Wrangel, har n:r 1 (profnummer) kommit oss tillhanda. Ifall under Joppet af denna månad ett tillräckligt antal prenumeranter antecknar sig utkommer tidningen första lördagen i Oktober. Pris 8 rdr för helt och 4 rår 50 öre för halft år, — Patent. Kommergkollegium bar den 9 d:s utgifvit patent under 8 rs tid för br August Wilhelms å af honom uppfunnen s. k. skorstensrektifikator eller rökbrännare. — Till stadsliikare i Thorshälla blef den 7 dennes dr M. Heeren af magistraten utnämnd. — Lunds universitet. Sedan K. M:t beviljat. med. prof. d:r N. H. Lovån, på grund sjuklighet sökt tjenstledighet för ingånixna läsåret, har kanslern förordnat adjunkten d:r NM. V. Odenius att under sagde tid upprätthålla professionen i teoretiskoch rättsmedicin. Till e. o, amanuens vid historiska museum har cons. acad. majus förordnat fil. d:r A. Ringius, sk. — Tillstånd för Norrbärkes kommuns jordegare attu ptaga ett amorteringslån. K, M:t har den 26 Aug. meddeJat Norrbärke kommuns jordegare, som öfvertagit köp af Smedjebackens gästgifvaregård; tillstånd att, på de vid kommunalstämma cen 24 sistlidne Maj bestämda vilkor, under jordegarnes emensamma ansvarighet upptaga ett lån af 40) rår att medelst amortering gäldas inom högst 50 år, i följd hvaraf det af K. M:t den 22 Januari 1864 lemnade tillstånd för Norrbärkes kommun att för samma ändamål upptaga ett amorteringslän till enahanda belopp förklarats: komma att förfalla. — WViägradt tillstånd för Häreneds och Skofteby kommun att upptaga ett amorteringslån. Hos K. M:t har Häreneds och Skofteby kommun i Skaraborgs län anhållit om fastställelse å ett vid kommunalstämma den 28 sist. April af nämnde kommuns röstegande medlemmar fattadt beslut om upptagande till betäckande af en för uppförande af fattighus åsamkad, år 1869 förfallen skuld, af ett lån å 1000 rår, att under 10 år amorteras; och har konungens befallningshafvande förklarat sig sakna skäl att tillstyrka den. sökta fastställelsens meddelande, dels i anse ende till det erforderliga lånebeloppets obetydlighet, och dels på grund deraf, att den skuld; som kunde finnas sedan tiden för det äldre Jlånets inDbetalande år 1869 gått tillända, borde kunna af kommunen betäckas på annat sätt än genom uppande af lån med längre återbetalningstid. id föredragning häraf, har K. M:t på de af konungens befallningshafvande anförda skäl, funnit förevarande framställning icke kunna vinna bifall. — Tändsticksfabriken i Eskilstuna. Det för bedrifvande af en tändsticksfabrik bestämda beloppet af 45,000 rdr är nu fulltecknadt. Dertill bafva hufvudsakligen bidragit vissa tobaksfabriksfirmor i Stockholm, som med några och tjugo tusen rdr deltagit i bolaget. Resten är tecknad af åtskillige handlande dels i Stockholm, dels i några af småstäderna. (E. 4.) — Strandning. Enligt bref från Öregrund har slupen Elam, förd af skepparen D. Sångberg från Hernösand, under resa från Utön till Sundsvall med last afjernmalm, natten till d.8dennes strandat vid Stångskäret, 38 mil norr om Svartklubben i Öregrunds skärgård. Sedan en del af lasten blifvit lossad i båtar, kom fartyget efter några timmar åter flott. — Gräfsvinsjagt. I Bohusläns Tidning för i fredags läses: Ett sällskap, bestående af ett halft dussin jägare, noga räknadt 7, hade i går afton arrangerat lett ovanligare jagtnöje i stadens närhet. Man kände nemligen, att i ett berg å landeriet Mariebergs egor funnos åtskilliga 8. k. gryt för gräfsvin. Då detta berg var helt och hållet fristående, kunde man med temlig lätthet omringa detsamma. Sedan jagtplanen blifvit utstakad och I jägarne efter lottdragning fördelade, två och två vid hvarje gryt., antändes Jå behörigt afstånd I framför hvarje gryt blosseldar, afsedda dels att locka de å utvandring då stadde gräfsvinen hem l och dels gifva jägarne tillräckligt ljus för sigte. Aftonen var särdeles vacker, oc eldarne under de lummiga ekkronorna kastade mot de nästan I lodräta bergsklipporna ett sken, som näppeligen Jaf en målare kan återgifvas. Nästan andlösa väntade jägarne, med spända hanar å bössorna, dj rens hemkomst. Det var så tyst i den svala len — plötsligen smäller ett skott, så ett till, leldarne börja slockna, jägnrekodjan drar sig tills I sammans, och bytet belinnes vara två vackra och feta gräfsvinsgaltar, å hvilka den vedervörliga Tjagtsupen togs: em a AA ma