— Djurgårdsteatern gaf i går för första gången treaktsoperetten Riddarne af Runda bordet. Libretton af Chivot och Duru är ett temligen grofkornigt gyckelspel utan tillstymmelse till förnuftig intrig, karaktersteckning och i allmänhet dramatisk hållning, hvadan äfven den anspråkslösaste kritik bör kunna anse sig fritagen från obehaget af densammas närmare granskning, helst det hela icke tycktes göra den effekt eller taga den fart som skulle hafva inneburit ett slags fara. Musiken af Herve innehåller en och annan vacker melodi och röjer derjemte någongång förmågan att anordna och upprätthålla större ensemblenummer, men bäri det hela snarare prägeln af imitation än af ingifvelse och uppfinning. En af rent och friskt skaplynne utmärkt duo mellan Angelika (fru de Wahl) och Mådor (br Warberg) utgör emellertid i detta hänseende ett anslående undantag. Utförandet lände samtliga de i stycket uppträdande artisteroa till heder. Hr de Wahl gaf ett nytt prof på sin skicklighet såsom inöfvare, anförare och ackompanjatör, fru Palm (f. Hjortsberg) sjöng hertiginnans parti med sannt musikaliskt föredrag, likasom fru de Wahl Angelikas, och fröken Paul representerade, om vi undantaga några svagheter i intonationen, icke utan framgang den trollkunniga Melwina. Af de dramatiska uppfilerna var ingenting att göra. Endast hr Bergström lyckades att af sin roll (Rodomontes) vid fera tillfällen vinna en komisk tffekt. De vanständigheter; hvaraf andra ak