honom i land, och hon gjorde sitt bästa der. vidlag. Men hon kunde inte hindra att hon iblanc uppgaf ett stönande at ångest. Den förfärlige bakom satt emellertid hel lugnt och hvisslade på en gudlös melodi, hvilken, visste ej gumman, eftersom hon ej val bevandrad inom den moderna musikens område, men hon tog för afgjordt att det var en sådan. Sjelf skulle hon velat sjunga er psalm, om icke rösten, likt andra trogna vänner, nekat henne sin tjenst dä hon bäst behöfde den. Jag undrar, tänkte gamman, antingen def kan vara Necken eller den lede sjelf... hu så jag ryser! jag undrar om han tänker släpa mig i land och rifva ihjäl mig bakom berger eller om han tänker draga ned mig i djupet... ack, min välsignade gamla Ola, om du vor här nu, visst skulle du väl freda gummar din! Men Ola var inte der och båten närmade sig alltmera land. Väl rodt! kommenderade Skam med tordönsstämma och nu trodde gumman sin sista stund vara kommen. Sitt stilla nu och rö! dig j ur fläckenn, fortfor den förfärlige. Dt skulle ha drickspenningar, men som du ser. har jag inga fickor på mina sommarkläder...r och härvid skrattade han så att gummans hål reste sig på ända. Utan skall du i alla fal icke bli. Rör icke åran på fem minuter ännu såvida du icke vill att Mälarn skall uppgå : tusende frustande vattenpelare och begratva dig som ett snäckskallo an hade ej väl sagt ut ordet, förr än ett lumsande hördes och gumman af båtens lätthet förnam att den farlige passageraren begifvit sig derutur för att vada i land, emedan der var grundt. Gerna skulle hun. velat fatta årorna och ro atandans kraft utåt fjärdeny för att rädda sig undan den fasansfulle