Aftonbladet – 9 september 1868, sida 4

På L. J. HIERTAS förlag hå utkommit följande nyheter: Kylberg, J. Anteckningar rörande Landtbruket och dess binäringar uti England, Skottland och Tyskland, sam!ade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. . os . NATHORST, HJ. Det Skottska Plöjningssättet eller anvisning till tegplöjniog och drilluppläggning. Med 16 i texten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. : Innehåll: 1 Kapitlet. Tegplöjning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegarnes bredd. Tegarnes längd. Tegarnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfårning på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöining af partegar. — Plöjning af dubbla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. Isärfällning. — Tegläggning på vall — 2 Kapitlet. Tvärplöjning. Tillägg. De olika plöjningssättens användande. — Trädesplojningarne. Öfrig behandling af teglagd åker. — 3 Kapitlet. Drillupplaggning. Eskla drillar. Dubbla drillar. NATHORST, HJ. Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. Pris 75 öre. i 1. Om anläggandet af ständiga ängsoch betesfält. 1. Vigten af goda odiade ängar och beten. 2 Hvad skall utläggas till ständiga gräsfält? Fördelarne deraf äro: 2) En högre sädesafkastning. b) Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnas. d) Bättre bete erhålles. e) Kreaturen erhålla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt gräsfält? a) Fältet måste gronddikas eller dräneras. b) Fältet bör kalkas eller merglas. c) Fälter. bör väl rensas från rotogräs. d) Faltet bör erbålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödslas. 4. Om igensåning till gräs. Om gräsfaltets behandling. 5. Om betesfältens zvdsling a) Ladugårdsgödsel. b) Benmöl. ce) Guano. d) Kalkpudrett, kalk och träaska e) Flytande gödsel. Hurw ofta böra gräsfälten gödslas? — IL Ofversigt öfver de vigtigaste fr ÄSslagenTabell öfver gräsens blomningsoch frömognadstid. Öfriga foderväxter för vallar. Tabell öfver myllniog. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskasffenhet. — III. 1) Val af gräsfröblandningar till slåtter och bete. 2) Gräsfrösådd till fröskörd. Tillägg. Ungefarliga HÖ. anförda frön. NATHORST, HJ. Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wolf, Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtskilliga tillägg. Pris 1 rdr. Författarens Förord: Länge har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har min afsigt varit, att genom något sjelfständigt arbete öfver ifrågavarande ämne a athjelpa denna brist. Då jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma, med några förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträffligt motsvara våra förhållanden och tidens fordringar, så har jag vidtagit denna öfversättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfverlemnas i de svenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god bjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hos den odlade jorden, som utgör ett af de väsentligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. REJMERS, J. L. Om Kolniog och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och Stubbrytning. Med 110 itexten mtryckta figurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjärutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att varo sig i st.r eller liten skala tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Företal. — Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet, — Träkolning. — Kolning under rörlig betäckniog. — Milor med tillgodogörande af tiära etc. — Tjärufabrikationen. — Allmänna reglor för anläggande af tjärugnar. — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika tjärugnar i Ryssland, Österrike, Frankrike m. fl. linder. (Med illustrationer.) — J. L. Rejmers patenterade tjarogn. — Åiskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver bjorktjärufabrikation i de ryska kronoskogarne —D:o d:o lerkärl fer tillgodogörande af björktjära. D:o d:o björktjärugnar. —D:o d:o björktjärugropar. — Åtskiliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridbommen Den Schweiziska Waldteoffeln. A. Schusters Waldteuffel De Bernska och Duhamelska häfstingsmaskinerna. Häfstångsmaskin af Hassenfrotz. D-n Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningamaskinen. Den Schusterska stubbrytningsmaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskinen.