Aftonbladet – 5 september 1868, sida 2

Små resebilder. Af LEA. Och spänstig som en fjeder skyndade gubben förbi mig för att i förbifarten taga min nattsäck och artigt hjelpa mig ur båten, hvarefter han vände sig till flickorna och gaf dem hvardera 10 öre i stället för 3 tillsammans, således dokumenterande sig in i sista minuten som en värdig damernas riddare. Också sågo madamerna helt ljusmilda ut och läto någonting likt ett leende öfverhalka sina brunbarkade anleten. Jag gaf dem äfven deras beskärda del och vände mig derefter till gubben, som stod der hög och rak som en yngling och med nattsäcken i hand. De gråa lockarne fladdrade så vackert för vinden, och såg så god och bjertlig ut, att jag med faknad räckte honom min band och tackade för godt och trefligt sällskap. 3 : Tack sjelfo, sade han leende och återgaf mig min bandtryckning och min nattsäck. Jag skulle ingentiog ha emot om vi träffades ännu en gång i lifvet. Inte jag heller,, försäkrade jag af uppriktigt hjerta och såg med stort intresse efter honom, der han raskt gick upp för gymnasiiänd för att vandra åstad öl sina flickorn. ch det säger jag förvisso, att jag för en simvaro med hela tjoget älskvärda ynglingar mellan 20 och 25 år ej velat försaka nöjet af bekantskapen med denne den 74-årige damernas riddare, så underlig är min smak Jag hoppar öfver hela änubatsfärden, ty den ena sådana är den andra i det närmaste ik, och stiger direkte i land vid Sko 7 Be A, B, or 199 och 201-209.