Aftonbladet – 5 september 1868, sida 1

kad BenegicimnerFauna LiRör, i flråm . Abbotsklostret vid Fecamp (Seine Införieurg). General-Agent A. Legrand Aine, Fecamp. Denna Likör har icke undergått någon förändring sedau 1510. Det urspungliga sättet för dess tillverkning har med obrottslig samvetsgrannhet bevarats. Dess verkande beståndsdelar utgöras nästan uteslutande af på Normandiets klippiga hafsstränder växande plantor, hvilka insamlas och beredas under blomningsoch saftiden. Dessa örter, som genom grannskapet med hafvet äro mättade med brom, jod och natriumchlorur, utveckla och bibehålla uti spirituösa och sockrade fluida sina vederqvickande och helsosamma egenskaper. Dessa egenskaper kunna i korthet sålunda sammanfattas: Renhet i smak, en angenäm verklig oljaktighet. En högst behaglig bouquet, förbättrande sig ju äldre den blir, Utspädd med vatten hafva, sedan flera århundraden tillbaka, dess antiapoplektiska. lösande, digestiva och antispasmodiska egenskaper lemnats obestridda. Flera af Frankrikes och utlandets förnämsta medicinska celebriteter hafva afgifvit lysande utlåtanden ötver deras tillfredsställelse med denna Likör och hafva bekräftat dess lyckliga verkningar vid alla slags epidemiska sjukdomar, vare sig såsom preservativ eller rent läkemedel. Den är, med ett ord, en välgörande och angenäm Likör, hvars dagliga och måttliga bruk icke kan annat än underlätta organismens alla funktioner. Å. Legrand Aine, får härigenom meddela, ? Hr Ludvig Arosenius i Stockholm blifvit antagen till hans ende Agent för Konunz .1ket Sverige. Benedistiner-Munk-Liköron importeras och håyss till salu af: Herrar J. Cedoriunds Söner, Ha J. 1 eo errar Högste 0. Il H I L Lundberg ä Co, i Stookb m; HRouckner lör Forsgrön Wiloken, Stako Lagerqvist, 1 Norrköping; . Broddelius Åkerman, 4 gö N Hr Barth Dahlgren, 1 Göteborg; Herrar J. N. von Bergen Son 1 Carlshamua. oo Utdrag af åtskilliga litterära och medicinska Celebriteters omdömen om Benedictiner-MunlLikören från Klostret i Fecamp, förekommande i tidningar, vetenskapliga tidskrifter c.: —— ?Jag sätter Benedictiner-Munk-Likören högre än Chartreuse för dess utsökta smak och helsosamma egenskaper.? ;. s Jag nämner detta för dem bland mina läsare, hvilka hysa förtroende till mina kulinariska rekommendationer, och jag hoppas att deras antal skall vara mycket stort. Alexandre Dumas: ?Le Mousquetaire. På en tid, då lyxen vid bordet öfverallt åter är i tilltagande, tvekar jag ej att erkänna och rekommendera Benedictiner-Munk-Likören såsom den yppersta bland alla de likörer, hvilka för närvarande användas, ej mindre hos restauranter och vid familjemiddagar, än äfven i fur salonger och å de förnämsta hoteller.? H. de Pene: ?Gazette des Etranger: — — — Man använder Benedictiner-Munk-Likören för dess arom och för dess utsökta smak, ofta utan att tänka på, att denna läckerhet på samma gång är ett kraftigt hjelpmedel, en af de helsosammaste likörer såväl för matsmältningen som för blodets hastiga och regelbundna omlopp. 7 2 Timothee Trimm: ?Petit Journal?. —— — — — — ln fin middag slutas nu för tiden aldrig utan ett glas Benedietiner Munk?Likör, och jag gifver också obetingadt denna likör från Normandiets branta stränder företrädet framför den dermed beslägtade Chartreusen. Duplessis: ?Gazette Universelle. Man liser i ?Journal des Debats: . Vid ett sammanträde i Mairie de VElysee, hvarest bruket och missbruket afspirituösa drycker afhandlades, yttrade sig Doktor Linas, vid redogörelse för de särskilda hygieniska egenskaperna hos de mest brukliga likörerna på följande sätt om Benediotinor-Munk-Likören från Klostret vid Föoamp: (Ordalagen äro upptecknade medelst stenografi.) oo . En likör behöfver hvarken gammalt ursprung eller en förnäm börd för att tillvinna sig läkares och konsumenters förtroende och sympatier. Dess goda egenskaper äro det bästa AdelsDiplomet. 1 detta hänseende tyckes oss Benediotiner-Munk-Likören från Klostret vid Fecamp icke hafva något att afundas sina medtäflare. Den besitter en högst behaglig arom? och utvecklar en fin bouquet, hvari man, bland andra vällukter, igenkäaner melissa, arnica montana och åtskilliga andra för sina magstärkande och hjertstyrkande egenskaper bekanta öl ter. Den är fyllig och len, hvarken för hetsig eller för söt. Den verkar lindrigt å salivafsön?dringen och qvarlemnar i munnen en frisk och angenäm smak. Slutligen — hvad som icke är en at dess minsta förtjenster — den impregnerar icke andedrägten med lukten af alkohol, så besvärlig för en sjelf och så oangenäm för andra. Hvad dess verkningar på matsmältningen beträffar, är det mig tillräckligt att säga, det jag vet tröga och svaga magar, som befinna sig väl af dess användande?. I ?le Sigcle? läses: Doktor Bosse har behagat meddela oss ett utdrag ursin bok: Om Suadhetsläran i afseende på födoämnena? (de Hygiene alimentaire7). — — — — — — — . Det torde vara öfverflödigt att uppräkna den mängd af likörer, som förtäras af menskligheten; tvenne böra likväl tagas i betraktande: . . Den första är Absinthen. Vi, kemister och läkare, kunna aldrig för ofta säga till publiken: förtär den ej! Vår röst skall ty värr det oaktadt icke blifva hörd. Vi skulle emellertid kunna leda i bevis, att i Afrika ett större antal af våra soldater dödades af absinthen än af Arabernas kulor. Sjelf skulle jag kunna namngifva personer af stark kroppskonstitution, hvilka jag vårdat såsom sjuka och hvilka dött af kakexi och lungsot, utan allt tvifvel följder af absintbförtäring. Men allt hvad jag än må säga skall likväl icke afhålla en del af menskligheten ifrån att absinthera sig och schweizerierna komma nog ständigt att sälja oerhörda qvantiteter deraf.? Absinthen i Frankrike är som Opium i Kina.? Kinesen törslöar och förgiftar sig af vana genom opiirökning. Fransmannen förstör och dödar sig genom absinthdrickning. 4 En annan likör har introducerats på senare åren, det är Benedlotiner-Miunk-Likören från Elostret 1-Föoamp. Vi vilja icke särskildt prisa den för dess uråldriga bärkomst, som, efter uppgift, daterar sig från år 1510; icke heter derför ate receptet uppfunhite af Benedictinerne, hvilka möjligen tillskrifva den ett gudomligt ursprung; detta vare längt ifrån vårafsigt. Vi viljaj endast säga, att — efter att hafva varit närvarande vid beredningen af denna likör, efter att hafva undersökt, hvår för sig. de örter hvaraf den är sammansatt oci varit vittne till den skicklighet och omsorg hvarmed den tillverkas — vi med stort nöje skänka densamma vårt bifall. Tagen före måltiden och blandad med en viss del vatten, är den en af de bästa lösande och afförande medel vi känna. Tagen oblandad och i en liten dosis efter maten, är den till följd af do talrika plantor af vumbellatväxtfamiljen, hvilka ingå i dess sammansättning, ett af de kraftigaste toniska och matsmältningen befordrande medel. Välkommen vare den således! Måtte.-den alltid förblifva oförändrad! Det allmänna helsotillståndet skall vinva derpå! . I la Gazette de France läses följande: Under nt herrskande farsot (koleran) kan man icke nog iakttaga de af Doktor F. E. J. Valleiz, läkare vid sjukhuset la Pitie i Paris gifna råd för helsans bevarande, jemte hans anvisning på ett af de bästa preservativer mot kolerasmitta: Bostaden torr och fritt belägen, kläderna tillräckligt varma, dieten tonisk utan att vara stimulerande. Jemte dessa försigtighetemått är det nyttigt att n iakttaga andra; man rekommenderas derför att efter hvarje maltid dricka en kopp the, kokadt på myntha, melis och arnica, samt derpå ett glas JBenedictiner-Munk-Likör från Klostret i Fecamp, i hvars sammansättning ingår ee en viss qvantitet af sådana växter, som utgöra kraftiga botemedel vid denna förskräckliga sjukdom.? Dootor Pequener, af Medicinska Faculteten i Montpellier.