Aftonbladet – 2 september 1868, sida 3

d-j förklaring sjelf inne i ugnen och bredde ut ti tet j ket, innan gossen frivilligt kröp in, sedan han f? en våt duk för munnen. Efter några ögonbli PP, I började han skrika och kröp ut igen, sägande ;eI han omöjligt kunde utbärda derinne; men eft uj, I grannqvinvans påstående hade han, dels lock jemed löfte om socker, dels hotad af fostersyster sd. ) hvartill denna dock nekar, krupit in igen, hva id efter luckan sköts för öppningen. Han skrek n dl got, men blef straxt derefter stilla, och då m: at Inu i största hast tog ut honom, var han sanslt m I men då han blef badad i kallt vatten, hvarmq ng)den nu tillstädeskomna fostermodren fortsatt et quicknade han till, men dog om natten. — Enli; er ) den af läkaren afgifna attesten är det anlednir latt antaga, att gossen, som ej kunnat andas i de M heta luften, sedan luckan blifvit skjuten för, svin ch I mat af och i detta tillstånd kommit uti berörin med ugnstenarne, samt derigenom fått brännsårei rSom dock ej kunde anses i och för sig dödand 1) Grannhustrun skall ej vara någon så kallad klo gumma och fostermodren skall, efter prestens ir ; tyg, ha förut väl vårdat gossen. Pa -) — Invigningen af nya läroverkshuse sJi Norrköping egde rum i går vid middags . Itiden. Ehuru vädret var regnigt, syntes doci Ni stora folkhopar samlade såväl vid de gator, hvilk: jaf processionen passerades, som utanför nya läro il verkshuset. Invigningsakten förrättades med sto högtidlighet af stiftets biskop, doktor Bring, son talade öfver ämnet: Den nyare tidens nitälskai för allmän undervisning Den stora, praktfull: festivitetssalen, der invigningen försiggick, var all deles uppfylld af åhörare, deribland äfven er t mängd af stadens damer. Bland närvarande märk -Ites länets höfding, grefve De la Gardie, samf r. j många af ortens presterskap. Efter slutad invig: Ining var å stadshusets stora salong arrangerad er h festmåltid, till hvilken såväl biskop Bring som S elementarläroverkets rektor och lärare blifvit inbjudna. Ur den inbjudningsskrift, som af rektor Aspling blifvit utfärdad, meddelas följande rörande I byggnaden: Läroverksbyggnaden, med hufvudfagaden emot norr, på en plan, hvars lutning ifrån sydöstra till nordvestra hörnet utgör 11 fot, och således gaf anledning till en souterrainvåning under byggnadens östra och norra del, har, flyglarna inberäknade, en längd af 235!. fot, bredd dels 58! och dels 51 fot; flyglarnas längd är 111!p fot och desammas bredd 39 fot, med en medelhöjd af 46 fot; emellan flyglarna å södra sidan befinnes trappI huset, som har ett utsprång af 22!, fot och en bredd af 362 fot, samt lika höjd med hufvudI byggnaden. ;) Souterrainvåningen, som är dels 8 och dels 10 I fot hög, iunehåller emot norr: stora förstu, an, ett Irum, jemte brandfritt hvalf, till rektors isposition, tre rum, skafferi och förstuga för vaktmästaren samt två rum, hörande till laboratorium chemicum, en korridor emot södra sidan, med en I mindre trappa, ledande till öfre våningarna, samt jtre större och två mindre hvälfda vedkällare; emot öster: en förstuga, ett större rum, hörande till laboratorium chemicum, jemte dertill hörande mindre förstuga och kolkällare, en bagarstuga samt en större och en mindre hvälfd vedkällare. Dessutom finnes en hvälfd trappa till husets södra förstuga. Nedre våningen, som är 15 fot hög, innehåller: en större vestibul, jemte hufvudtrappan, två större korridorer, afsedda till kapprum, med två derintill belägna trappgångar till öfre våningen och byggnadens vind, tretton större och mindre lärosalar samt två mindre rum. Den öfre våningen, som är 16 fot hög, innehåller, utom korridorer och förenämde mindre trappgångar, fem större och mindre lärosalar, fem större salar, enligt K. M:ts resolution af den 13 Februari 1863 afsedda för ett stadsmuseum, men hvaraf en nu är inredd till bibliotek, och den största kommer att tillsvidare användas till föreläsningssal för fysik, två mindre rum samt skolans bönesal, som är 78 fot lång, 39!7, fot bred och 24 fot hög. Denna byggnad, som, jemte murarna, innehåller en yta af 15,150 qvadratfot, är uppförd i en stil, som närmast kan betecknas med den i Tyskland brukliga benämningen modern. Den hufvodsakligen ledande tanken vid byggnadens konstruktion afsåg vinnandet af tvenne mål, nemligen ljusets ändamålsenliga fördelning inom alla lokaler samt alla lärosalars fullkomliga isolering ifrån hvarandra, hvarför ock desamma blifvit grupperade omkring stora, ljusa och uppvärmda korridorer. Byggnaden, som hvilar på fot af gråsten, har en omkring hela byggnaden löpande sockel af huggen granit, samt delvis deröfver af kalksten, r täckt med plåt på underlag af bräder; uppmes med vanliga kakelugnar, hvilka dock äro försedda med ventileringsapparater. Till byggnadens tre portar öch dörrar i förstugorna samt till kolonner, baser, kapiteler, imposter och andra dekorationer har dels huggen sten, dels gjutet jern blifvit användt. Kostnaden för byggnaden beräknades till 240,000 rår, hvilken summa också af kommunen anslogs till densammas uppförande. Till följd af under arbetets fortgång inträffade gynnsamma förhållanden, hafva dock dels åtskilliga arbeten blifvit utörda, som allsicke i kostnadsförslaget voro beknade, dels dyrbarare materialier, än de i förslaget upptagna, blifvit använda. Så hafva t. ex. de båda stora källarne å norra sidan tillkommit utom både den gillade ritningen och kostnadsförslaget. Likaledes de båda i byggnadens midtelparti befintliga källarne blifvit hvälfda, samt alla 1 huset befintliga källare, med undantag af tvenne, blifvit försedda med på kant stående tegelgolf. Så hafva vidare i alla tre förstugorna socklar af huggen sten blifvit använda, i stället för att sådana vanligtvis göras af trä, och så hafva slutligen alla å ytterfacaderna befintliga kapiteler, baser, imposter, som företrädesvis äro utsatta för att angripas af frost och röta, blifvit utförda af gjutjern och oljemålade. Och dock vågar man hoppas, att anslagssumman äfven skall finnas tillräcklig till bestridande af kostnaden icke allenast för en särskild latrinbyggnad af sten, uppförd på sockel af huggen granit, täckt med plåttak, 48 fot lång, 2572 fot bred, 12 fot hög och innehållande, utom trenne förstugor, 20 särskilda lokaler, utan också för alla för gaslysningen erforderliga arbeten, såsom rör, mätare, kronor, kandelabrar m. m. Rörande gymnastiklokalens uppförande må anföras, att ritning dertill, stödjande sig på från ymnastiska centralinstitutet erhållet program, tvensom kostnadsfö lag, slutande på en summa af 34,210 rdr 90 öre, den 18 December 1865 af komiterade till stadsfullmäktige ingåfvos och af dessa den 18 Januari 1866 godkändes. Gymnastikbyggnaden, af sten, på fot af huggen granit, täckt med plåt på underlag af bräder, med hufvudfagaden emot söder, är 104 fot lång, 44!ffot bred och 30 fot hög, och har på södra ändan två flyglar, med 18 fots utsprång ifrån hufvudbyggnaden, 26 fot breda samt blott en våning höga. Byggnaden innehåller på södra ändan, nedre våningen: en förstuga, två rustkamrar, med derintill belägna två kapprum och två mindre trappor till läktaren. -Ofvanpå förstugan och kapprummen finnes en läktare för åskådare. Gymnastiksalen är 80 fot lång, 40 fot bred och 24 fot hög. Ritningarne till byggnaderna äro uppgjorda af stadsarkitekten C. Th. Malm, som äfven å entreprenad utfört murareoch timmermansarbetet samt utöfvat ledningen af företaget i dess helhet. (N. T.) EE ROK NT OO rr Er BUR Länsstyrelsernas andra årsväxt