Aftonbladet – 1 september 1868, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Constitutionnel, som nyligen sökt lugna allmänheten för farhågorna för ett möjligen snart förestående krig, har kort derpå skämt bort saken genom en annan artikel, hvari förfättaren i anledhing af klandret öfver att kejsarimnan deltager i ministerråGen vidt och bredt bevisar henoes rättighet att bli regentinna i Frankrike och framhåller de förtjenster, som berättiga henne dertill. Emellertid uppskrämdes allmänheten af denna artikel. Man frågade sig, hvarför kejsarinnans person just pi skall ställas så i förgrunden, och antog ligheten at att ett shart utbrytatide krig skulle aflägsna kejsaren från Paris och göra kejsarinnan till regentinna under tiden. Det behörfdes icke mera för alt förorsaka ett kursfall på börsen. I anledning af allt detta skrifver en korrespondent från Paris den 27 Aug; , till Natipnaf-Feitangt Enligt hvad sot Verällas, blef den stränga förföljelsöt mot Rochefort först en besluten sak, n hän jemförde kejsarinnans närvaro i ministerradet med fru Pereires möjliga närvaro i Ureanv mobiliers styrelse. Rochefort tänkte dock häri, såsom en stor del at befolkningen i Paris tänker. Den 15 Aug. ihåste det ötverraska hvarjö öpärtisk, huru likgiltigt kejsarionän mottogs öfverallt, der hon visade sig; man torde också minnas, att sistl. år en ransakning hölls om en tilldragelse utanför stadshuset, vid hvilken fiendtliga röp möt spaniorskatt läto höra sig. I sjelfva verket har den fordna likgiltighet, hvarmed det senatskonsult upptögs, som kallar kejsarinnan till eventuelt regentskap, efterträdts at bn viss missbblåtenlhet ied Get Uutagande qvinnointlytandet vid hofvet. Detta inflytande är så mycket mäktigare, sedan efter det korta Oinvierska 1ntermezzot den fullständigaste harmoni återställts mellan kejsarinnan och statsministern, och sedan kejsarinnans fromhöt fanHlt ott synnerligen godt verktyg I dön jöstiliske itrikesministern Pinard. Den nya romerska expeditionen, Mentaua-dagen, kejsarrikets förnyade förbund med de klerikala, den ultranontane Bannevilles beskickning till Rom samt på de senare dagarne Paul de Cassagnacs lekorerande äfvensom Pays upphetsning till krifvas mer eller mindre uteslutande på noinflytandets räkning vid hofvet. Men att de dynastiska och ridderliga tänkesätt, vill hvilka Constitutionnel i dag vädjar, härsenom icke synnerligt befrämjas, är uppenbart. Ett bref från Jules Favre till hr Philis, Olliviers vän och kandidat vid det blivande valet i departementet Var, gör för närvaande sin rund genom pressen. Vensterns verömde talare uttrycker deri sin önskan, att ia, som tjena frihetens sak, måtte utan afcende på meningsskiljaktigheter rösta på hoom. Man måste, säger Jules Favre, i en mda knippa förena alla det liberala och denokratiska partiets elementer för att besegra len gemensawmia motståndaren genom enlrägtens styrka. : j ENGLAND. På British Societys sammankomst den 25 ugusti höll ett genom sina bemödanden för! vinnoemancipation bekant fruntimmer, miss! secker från Manchester, ett föredrag söm ! en förm olikheten i de båda könens kjälsörmögenhibters; ett ter som cf hbind til.