— Svenska lärare i Norge. Fyrasvenka lärare, bland dem iektor Schotte i Nyöping, besökte den 24 dennes Fredriksbalds irda och realskola. — Engagement. Sångerskan fru Amanda alm, född Gerlach, har blifvit engagerad id teatern Fantaisies-Parisiennes, berättar ariser-Figaro. — Diplomatiska kåren. Fedrelandet etviflar riktigheten af vår efter LIndepenånce Belge meddelade uppgift att det neerländska sändebudet vid de nordiska hofen hr Rochussen skall förflyttas till Berlin. Hr Rochussen, säger tidningen, har efter n tids vistelse i sitt fädernesland och derefer på Fyen förliden måndag återkommit till Xjöbenhavn, och är ännu ej förflyttad, likom han ej heller önskar att blifva det. — Folkhögskolan i Bara härad öppnas len 2 instundande November. — Liflig samfärdsel. : Som ett bevis på den lifliga kommunikationen mellan Skåne och Danmark under de senaste veckorna kan nämnas att, enligt en af Kjöbenhavns polis vjord anteckning, antalet af resande mellan Malmö och Kjöbenhavn en söndag uppgick till omkring 6000 personer. — Finska censuren. I Helsingfors Dagblad för den 24 nug. läses: Ny Ilustrerad Tidnings senaste nummer samt Aftonbladet och Nya Dagligt Allehanda hafva blifvit indragna (!) af pressombudsmannen. — Jernvägsolyckan vid Alfvesta. Härom meddelar Jönköpings Tidning följande detaljer: I torsdags eftermiddag vid sextiden, kort före södra snälltågets ankomst till Alfvesta, tilldrog sig i närheten af dervarande station en beklagansvärd olycka. Ett stycke norr om stationen höll ett gruståg i ändamål att taga in last från en der befintlig grustägt. Tåget, som fördes af lokomotivföraren Persson, var förspändt med lokomotivet Blenda, tillhörande den klass lokomotiver, som icke har någon tender, utan för sitt kolförråd i en godsvagn. Då arbetet var nära slutadt, begaf sig Persson med lokomotivet och kolvagnen ned till stationen för att taga in vatten. På lokomotivet befann sig då, utom Persson, endast eldaren. Ånnu medan Persson, på atervägen till tåget, var inom stationens område, iakttog man.att han tagit för stark fart, hvarföre också signal till varsamhet gafs. Men det var förgäfves! I vild fart tor Blenda nedåt sluttningen och inom kort skedde sammandrabbningen -med gruståget, så våldsamt, att kolvagnen, som tog emot den första stöten, splittrades, och trenne grusvagnar kastades upp ur spåret. Lokomotivet sjelft blef alldeles redlöst; dess -hjul föllo af och den öfverbyggnad af jernplåt, som till skydd för servisen är anbragt öfver platsen framför eldstaden, böjdes nedåt, så att den fullständigt inneslöt Persson, hvilken man derföre först efter en stunds arbete kunde hjelpa fram. Han befanns, märkvärdigt nog, ganska obetydligt skadad; medundantag af en vrickad fot (eller på sin höjd ett lindrigt benbrott) hade han sluppit undan oskadd. Detta var tyvärr icke fallet med eldaren, hvilken sanslös framdrogs ur spillrorna, och en arbetare, som vid sammanstötningen befann sig på en af grusvagnarne. Tillspord, hvarföre han kört så våldsamt, pekade Persson på den i själatåget liggande eldaren och sade, att det var denne som kört tåget. Det må hafva varit af en gripande verkan, då eldaren i detsamma lyfte upp sitt hufvud och sade: Persson ljuger; det var han sjelf som körde tåget! Någon vidare upplysning kunde ej vinnas af honom, ty strax derpå gaf han upp andan. Det andra offret för, såsom det vill synas, en oförsvarlig värdslöshet, den nyss omtalade arbetaren, hade erhållit svåra skador, om lifsfarliga, känna vi dock ej. Den döde eldaren hette Åkerberg och var bördig från Carlskrona. Persson, som endast i tre månader fört lokomotiv, blef genast i häkteinpmanad. Till följd af olyckan blef snälltåget uppehållet omkring en timme och anlände hit först Tnågot efter 11,