Aftonbladet – 28 augusti 1868, sida 3

Små resebilder. Af IEA. Käraste min Lilly! Jag vet ej om du är god nog eller artig att tycka det lång tid förflutit sedan du hörde af mig. Sjelf tycker jag det emellertid och skyndar nu att sända dig en liten vänlig epistel innan sommarens fägring förgår. Mellan mitt sista bref och detta ha legat en hel hop saker och ting, dels naturliga, dels underbara: Höst, regabäckar, gulnade löf, orkaner, sandhvirflar, tankar med rosor eller frost på vingspetsarne, ljusglimtar, stötestenar, istappar, snöflingor, suckar i konvolut, fantastiska månskensbilder och befängda drömmar, muntra små hvardagsupptåg, föreläsningar, kafferep, en förmiddagsnästipp i violett och en eftermiddagsdito irose, sprakande granvedsbrasor och — mycken falaska... a Kom så våren, då jag till min fägnad upptäckte att under askan på min känslas härd ännu glimmade en liten svag gnista, är hvilken jag lät naturens friska vindar låsa, tills det blef en något så när liflig låga, hvilken nu varit ute och fladdrat bland tingen, sökande hvad den uppsluka månde, för att hålla sig vid makt ännu några timmar och triumferande kunna utropa: liten lefver än! Nu har hon varit ute och rest någonstädes igen, hör jag dis leende utropa; aldrig gör hon annat! Ack jo, Gudnås, det gör jag visst, men det talar jag icke om, ty om mitt lif på rörlig fot är föga eller intet att meddela sig öfver, så är mitt stillasittande det än mindre. Det, så vil som en del andra tråkiga