Aftonbladet – 26 augusti 1868, sida 3

ansigte sade honom att det var ruin — fullständig ruin? Gud bjelpe mig! Hvad skola vi ,göra? Annu en gång fyllde ett slags förtviflan hennes hjerta; men denna försvann snart åter. Hopp och ett af naturen modigt lynne jagade den fega känslan på flykten och bjöd en att icke mera komma tillbaka. Jag skall vara modig — jag skall vara stark, tänkte Dora stolt; och med Guds hjelp skola vi få vårt dagliga bröd. Hon gick till sängs och sof, och det ganska godt och lugnt, till på köpet. Men mrs Courtenays slummer var orolig och afbruten, och mrs Luans ögon slöto sig icke en enda gång under hela denna långa natt.