Aftonbladet – 26 augusti 1868, sida 3

Bättegångsoch Pollssaker. Förfalskade reverser. Upsala den 25 Aug Inför härvarande rådhusrätt har under den senar tiden förevarit ett mål, som väckt en viss upp märksamhet. Stadsfiskalen hade nemligen instäm f. läderhandlanden E. Julin, emedan denne ho muraren J. F. Lindgren härstädes belånat tvenn reverser med falska namnteckningar, den en af den 8 sistl. Juli å 225 rdr, utfärdad i vice lek tor Grahls namn och med borgen af studenten C Andersson och docenten N. Linder samt bevittna af Julin, den andra af den 13 Juli å 445 rdr, ut färdad i studenten Ch. Lovåns namn med borge af studenterna O. Andersson och K. Wallis, ochjyr kade åklagaren, att Julin, så framt han ej kund nöjaktigt redovisa för tillkomsten af dessa rever ser, måtte stå ansvar såsom för förfalskningsbrot Julin erkände sig hafva såsom kommissionär be lånat de båda reverserna, men påstod sig hafv. erhållit dem vid olika tillfällen af olika för ho nom okända personer. Den som lemnade honon den mindre reversen hade uppgifvit sig vara do centen Linder, och på denne persons förklarin; att han sjelf skrifvit namnet, hade Julin under skrifvit reversen med de orden: bevittnas af E Julin. På denna revers hade han erhållit a Lindgren 205 rdr, hvaraf han behållit 5i kommis sionsarvode och lemnat det öfriga till Linder Den person åter, som lemnat honom den störr reversen, hade han sedan sett här i staden, och skulle denne enligt uppgift, som Julin erhållit heta Söderström och vara en f. d. handelsbokhållare från Stockholm, som utan någon egentlig sysselsättning Kågon tid bär uppehållit sig. Pi denna revers hade Julin erhållit 403 rdr, hvara han behållit 3 i arvode och lemnat de öfriga å Söderström. De såsom låntagare och borgesmär falskeligen uppgifna personerna hade naturligtvis icke den ringaste kännedom om dessa reversers tillkomst, såsom ock af ransakningen framgick. Då anklagade Söderström instämde Julin för falsk angifvelse, sade sig denne senare ej kunna bestämdt uppgifva, att det varit Söderström, som presenterat reversen, enär Söderström sjelf en gång låtit förstå, att det fanns en med honom mycket lika persom åberopande Julin dervid ett vittnesintyg af pantlånerskan fru Fernqvist, rörande en så beskaffad utsago af Söderström, och ficks genom hennes vittnesmål upplyst, att Söderström hos henne presenterat en ännu större revers, som han sjelf nu inför rätten ej ville erkänna sig innehaft. Dertill företedde Julin, sedan målet en gång var öfverlemnat till afgörande, handlingar, som ådagalade, att tvist varit inför Svea Hofrätt ånhängig, angående en af Söderström utgifven revers med falsk borgen. I får föll Utslag och ansågs Julin icke öfvergad att hafva sjelf skrifvi tv it de falska reverserna eller med vetskap om den större reversens falskhet dem belånat, men då han erkänt sig hafva bevittnat den mindre reversen utan att känna docenten Linder eller om dennes eller herrar Grahls och Anderssons egenhändiga namnteckning ega visshet, fälldes han såsom den der å falsk skrift tillsatt underskrift, hvarmed sken af gällande handling deråt bereddes, att jemlikt 12 kap. 4 och 21 strafflagen hållas till straffarbete i sex månaer och 5 år vara medborgerligt förtroende förlustig, samt betala Lindgren de 205 rdr, som han på samma handling uppburit. Julin affördes samma dag till cellfängelset. (v. P.)