Aftonbladet – 24 augusti 1868, sida 3

titatet tfornimmes avnu Ingenung bestamdt I dock antages, att en del af de polska depun terade komma att utträda ur riksrådet. Der 5112 dennes höll den demokratiska föreninger i Lemberg ett lifvadt möte, vid hvilket mar n li häftiga uttryck klandrade både de polsk: t riksrådsmedlemmarne och delegationsmedlem marne derför att de hade gifvit landets intressen till pris... Det föreslogs attförpligtz nIde män, som nu skulle inträda ilandtdagen att icke för framtiden mottaga något val til det wienska riksrådet. Neue freie Press för den 19 dennes innehåller en ledande artikel, hvari bitter klagan föres öfver polackarnes stigande missbelåtenhet och otacksamma gensträfvighet mot den författning som breder sitt skyddande tak öfver alla folkelementer i Österriken. Hvad som dock kränkt det liberala tyska partiet i Wien mest af allt är den omständigheten, att på den senare tiden äfven der l ungerska pressen yttrat sig i antitysk riktIning och börjat understödja czechernas, slaI vernas och polackarnes sjelfständighetssträfI vanden. Sammanfattar man dessa berättelser från ; Prag, Brinn, Lemberg och Pesth om stämningen i den österrikiska monarkiens icke-tyska Iländer, får man ett begrepp om de svårigheter. hvarmed Beust och hans vestösterrikiska mi nisterpresident Auersperg ha att kämpa. I Underrättelsen om en ministerkris är visst :l ogrundad eller åtminstone förhastad, men det I det är en jäsning i de icke-tyska kronlänI derna, som icke bådar godt för ministören JAuersperg. I czechiska kretsar cirkulerade redan för ett par veckor sedan en ministerlista för ett framtida federalistiskt kabivett, Ii hvilket furst Clam-Martinitz, grefve Leo I Thun, förre finansministern grefve TLarisch, Terefve Albert Nostitz och Prags borgmästare I Bielsky voro upptagna såsom hufvudpersoner. e: RYSSLAND. I ett bref från Petersburg af den 14 dennes till Köln. Zeitg heter det: Under kejsarens frånvaro har ledningen af de löpande regeringsärendena varit anförtrodd åt storfursten-tronföljaren; blott i händelse af mepingsskiljaktighet mellan honom och ministeren skall kejsarens afgörande röst inhemtas. Som vi af god källa erfara, har det redan kommit till en konflikt mellan den kejserlige tronarfvingen och den nye inrikesministern Timaschow i anledning af den nästa vinter väntade dyra tiden, hvilken tronföljaren bäst tror kunna afhjelpas -genom en hbjelpkomite, som icke står i något afhängighetsförhållande till inrikesministeren. Som bekant var det samma fråga, hvilken i fjol bragte inrikesministern Walujew till att taga afsked; man motser således kejsarens afgörande med stor spänning, då man vet, att Timaschow gjort allt för att genomdrifva sin vilja. För öfrigt är inrikesministern lidande öch bröstsvag; man antager derför temligen allmänt, att han ännu före årets slut kommer att ingifva sin anhållan om demission. Korrespondenten framhåller för öfrigt hurusom ryska nationalpartiets organer, tidningarne Moskwa Underrättelser och Golos för närvarande föra ett språk, som om ett europeiskt krig vore nära förestående, och att särskildt Moskwa. Underrättelser redan undersöker denfrågan, om Ryssland icke skulle handla klokast i ett sluta sig till Frankrike, i stället för att söka en allians med det farliga pangermanistiska Preussen. I det hela fortfara klagomålen öfver den fiendtliga stämning, som ryssarne nära mot tyskarne. Iett bref från Petersburg till Weserzeitung fästes uppmärksamheten på, att det nu icke längre blott är organerna i sjelfva Ryssland, som angripa den tyska politiken, utan att äfven utländska tidningar, som stå under den ryska regeringens inflytande, t. ex. Le Nord i Brissel, aftrycka hela artiklar af Golos och Moskwa Underrättelser, hvilka uppmana till den största hänsynslöshet mot tyskarne i Östersjöprovinsernaå. Från Petersburg skrifves under den 14 d:s: De många eldsvådorna under denna sommar ha bland allmänheten framkallat rykten om mordbrandsanläggningar och brandbrefy, Dessa rykten hade hittills icke på något sätt bekräftats; men numera äro både Petersburfer Zeitung och Börsenzeitung i tillfälle att onståtera brandbrefvens tillvaro. Den sistnämnda tidningen påstår, att polisen i Petersburg på senaste tiden kommit öfver icke mindre än 120-—130 sådana bref, hvilka varit ämnade att befordras med posten till landsorten, Brefven äro icke skrifna, utan tryckta med Handpress och försedda med ett sigill .af en half rubels storlek, som i slaviska bokstäfver har till inskrift ordet: Förbittring. : Innehållet af ett af dessa hotelsebref var följande: Orsaken till eldsvådorna. I fängelserna befunno och befinna sig många personer under förevändning att de förut varit häktade, ehuru de icke äro öfverbevisade om något brott. Af sådana offer har ett sällskap bildat sig, som beslutit, att för hvarje oskyldig fånge sätta eld på en egen-: dom för att genom denna åtgärd väcka det betryckta folket. Under branden äro stölder tillåtna för att sålunda skaffa de ruinerade personerna ersättning och sällskapet medel till bestridande af sina utgifter. Öfvanstående skall bringas till allmän kännedom. Petersburger Zeitung anmärker härvid : Dessa oref äro icke ställda ensamt till privatpersoner, utan äfven till embetsmän och bolag; såsom brandförsäkringsbolag o. s. v. Deras nål är uppenbarligen tvåraldigt, först att sprida allmän oro bland befolkningen och selan att göra polisen och dess verksamhet nisstänkt. På den sista tiden ha i Petersburg blott två fall af mordbrand bevisligen örekommit. I bäda fallen anträffades bränn-1 vara och antända ämnen i trähus, utan att! lock sjelfya husen togo eld. Tidningen vill cke tillägga brandbrefven någon allvarsam setydelse och uppmanar hufvudstadens invåare att icke låta skrämma sig. Den 16 dennes blefvo de kejserliga oran-t serierna i Tsarskoje-Selo till hälften lågoras rof. I TURKIET, Den för några dagar sedan omtalade bloiga könflikten i Skutari mellan de kristna h turkarne har varit framkallad af relis! s fanatism, efter hvad man fivner af fölande berättelse om de tilldragelser, som före1 ätt striden. Den 19 Juli blef miriditerhöfingen Bib Doda Paschas likbegängelse med ti tor högtidlighet firad i Skutari efter katol1 ka kyrkans bruk, eftersom den aflidne tilln örde denna konfession,; och franska Monid ören hade tillagt händelsen stor betydelse, d medan muhamedanernas hat mot de kristna LE ed