chef och när Monrad öfvertog statsrodret inrikesminister. — Den unge inrikesministern, som ej visade sig ega vältalighetens gåfva, var något tryckt i sin ställning och fick ej heller tid att göra sig förtrogen med den, men han gjorde ett godt intryck genom det allvar, den pålitlighet och säkerhet hvarmed han behandlade sina saker. — — Han liknar i åtskilligt sin djupt saknade företräI dare Lenning. Liksom denne tillhör han med sina åsigter det nationalliberala partiet, hos hvilket de stora böndernas ministör nu för andra gången måste söka sin justitieminister. Liksom denne skall han säkerligen vara konungen och ministeren en pålitlig och förständig rädgifvare i de många frågor af rent juridisk natur, i hvilka justitieministern måste fungera som kronjurist. Hofmarskalken Lövenskjold kommer, berättar Dagbladet, att i följd af egen önskan frånträda sin post, hvilken ej lär blifva besatt med någon annan. USSR