Aftonbladet – 19 augusti 1868, sida 3

UTBIKES. FRANKRIKE: Den 14 dennes höll kejsaren revy i Paris med linietrupperna och nationalgardet. De föregående dagarne hade. rykten kommit i omlopp, att demonstrationer vid detta tillfälle skulle göras af nationalgardet till förmån för freden, men revyn aflopp fullkomligt lugnt, utan att på detta eller annat sätt störas. Kejsaren, kejsarinnan och den kejserl. prinsen ankommo kl. 12 från Fontainebleau till Paris. En korrespondent skrifver om förloppet vid denna militärståt följande till Köln. Zeitung: Den omkring Tuilerierna samlade folkmängden var icke synnerlig betydlig; någon demonstration hördes icke af, nen icke heller skalade några af de lojala open. Paris sjelf har sedan kl. 11 ett yterst lifligt utseende. Oupphörligt tåga nationalgarde, garde, linietrupper och kavalleri utåt gatorna och boulevarderna. Det miliära skådespelet lockade naturligtvis en ofantig menniskomassa till Tuileriesträdgården, Concordiatorget, OChamps-Elyste och de i slutet af detta belägna boulevarderna. Förjfrigt var det icke ensamt det militära skådespelet som dragit dit mängden. Ryktena om lemonstrationer, som skulle förefalla, och till vilkas organ Patrie gjorde sig i går afton den 13), ha icke litet bidragit att väcka de lessutom så nyfikne parisarnes nyfikenhet, ch sedan kl. 12 på middagen tågar allt hvad if och anda har i långa processioner utåt voulevarderne, Rue Rivoli och quaierna till Jhamps-Elysges.. Arbetareförstäderna och studentqvarteret ha äfvev utsändt betydliga contingenter. Polisen har vidtagit storartale försigtighetsåtgärder. En otalig mängd igenter i. civila kläder och i uniform äro vosterade öfverallt. Man försäkrar, att polisorefekten gifvit dem befallning att arrestera wvar och en, som skulle tillåta sig den allra ingaste demonstration. Trupperna och na;ionalgardet infunno sig kl. half 1 på de platser, som blifvit dem anvisade. Nationalgardet står på högra sidan af Tuileriesträdvården, Place de la Concorde och ChampsElyses, den venstra sidan intaga gardestrupperna till tots och linieinfanteriet. Derefter kommer kavalleriet, till hvilket artilleriet ansluter sig; det sistnämnda är uppställdt på de boulevarder, som gå till Arc le Triomphe. Det hela erbjöd en ganska pittoresk anblick. Mot kl. 3 slogs ställning, och trupperna gingo under gevär. Kl. fem minuter före 3 lemnade kejsarinnan och henres svit Tuilerierna i två fyrspända vagnar och foro genom Tuileriesträdgården — till Uhamps-Elyste. Det mottagande, som egnales henne var temligen kallt. Kl precis 3 stego kejsaren och hans stab till häst. Kejaren bar den, stora generalsuniformen med ederslegionens stora band; bredvid honom ed på en ponny den kejserlige prinsen; han rar klädd i sammetsjacka och bar äfven nederslegionens stora band. En talrik stab öljde dem. Hundragardet och Seine-deparementets geåsdarmer bildade eskorten till väst. Eskorten till kejsarinnans vagn bestod ifven af hundragardet. Kejsaren tog samma väg som kejsarinnan, som var ungefär tem ninuter förut. Såvidt jag hittills erfarit, var let mottagande, som egnades kejsaren, ganska kallt. I Tnuileriesträdgården, der jag sjelf befann mig och hvarest gardet och de illgifnaste bataljonerna af nationalgardet voro ippställda, ropades det temligen mycket. Men rån Concardiotorget ända till Industripalatet skallade endast få rop. Nationalgardet akttog djup tystnad; blott deras officerare aluterade och en del af dem ropade Lefve cejsaren! Icke heller trupperna ådagalade ågon stor entusiasm, och allmänheten förvöll sig temligen lugn., Rochefort har blifvit dömd för innehållet det senaste numret af Lyktan till ett års ängelse och 10,000 francs böter samt hans oktryckare till två månaders fängelse och 000 francs böter. Ingendera af dem var illstädes. Kejserliga domstolen i Rouen har frikänt idningarne Avenir national, Opinion natioal och Journal de Paris från det ansvar, om underdomstolen ådömt dem för förment lagliga redogörelser för lagstiftande kårens lebatter. , ÖSTERRIKE. Den tyska nationalhänförelse, som gjorde ig gällande vid skyttefesten i Wien, har, aåsom man kunde förutse, verkat i hög grad ippeggande på monarkiens icke-tyska natioaliteter, hvilka ingalunda vilja indragas i len tyska politiken eller kulturströmmen. Turu czeckerna tänka i detta ämne är nogamt bekant. Ett allvarsammare tidens tecen för de wienska patrioterna torde det rara, att äfven magyarerna med bestämdet förklarat sig emot österrikiska regerinens lutning åt Tyskland. Detta har skett Deakpartiets organ Pesti Naplo, som i en edande artikel påpekar, att Österrike blott ar två saker att välja emellan: antingen ullkomlig afhållsamhet från Tyskland och en iteslutande österrikisk intresse-politik, eller n upplösning af riket, som afsöndrar de tyka provinserna. Af denna anledning har nu n bitter polemik uppstått mellan de wienka och ungerska bladen. Tidningen Presse, om står i förbindelse med regeringen i WiJag undrar just om den är dyr,, tänkte w0n för sig sjelf.