Aftonbladet – 18 augusti 1868, sida 3

beherrskas af ärftliga furstar med inskränkt suveränitet, är en statsform, som kan ega lifskraft, och som synes vara den, hvilken passar bäst för Tyskland. Det blir då en stat med vasaller, äntiägen Tyskland blir ett konunga. eller ett kejsardöme: Kejsartiteln är i och för sig ick8 tysk; och Kan Bj heller förordas på grunt ar deh förbihäelse, hväri den stär till cesarismen. Titeln konung af yskland skulle visst föredragas af de flesta. Emellertid är titelfrågan temligen likgiltig; hufvudsaken är, att vår konung måste vara Tysklands beherrskare och beskyddare. Omde öfriga tyska furstarne förstå sin uppgift äro lifvade af verklig pattiotisib; skola de frivilligt hylla kobtögen äF Pretösen Sch bedja honom om att antaga en sådan titel. Författaren kritiserar derefter de nuvarande förbundsinstitutionerna och finner dem alldeles otillräckliga. Gentemot den af direkta val framgångna riksdagen är särskildt förbundsrådet en alltför svag exekutlv-ilydighet. Förbundet bör ha en monarkisk exekutivmakt och en ansvarig riksibinistör, hvilken icke bör uttämbås al de Bl alliotade, utan ar konibgen af Preussen ensam. Denna alsvåriga riksminister kan organiseras på följande sätt: Ministerpresidenten erhåller titel af tysk rikskansler och öfvertager tilllika utrikesministeren samt regeringens representation i de begge kamrarne: riksdagen oc furstekammaren, vilken sehäts skall träda i stället för det Hävarande förbundsrådet. Desstitöim utnämnes en krigsminister, marinminister, finansminister, handelsminister och justitieminister för hela riket. Då på riksdagen redan ofta framställts önksningar om en verkligt ansvarig riksministör I stället för detnuvarande till en del oansvariga förbundspresidiet, skall detta förslag måbäntda lättare låta genomföra sig. Förbundsrådet och det preussiska herrehuset upphäfvas, hvaremot e nuvarande regerande furstarne tillika med de myndiga prinsarne af det preussiska och sachsiska konungahuset samt arfprinsarne af de öfriga furstehusen, och 2 ärftliga representanter för hvar och en af de 12 prebssiska provinserna bilda den nya turstekammaren. — Provinslandtdagarne skulle i så fall blott behålla den lokala lagstiftningen öch förvaltningen; allt annat 6Frergår till riksdagen. Med hätsyl till de tyska sydstaterna mener grefve Mänster, att inträdandet i det nya riket skall hållas öppet för dem, eftersom ett lifskraftigt sydförbund måste betraktas såsom en omöjlighet. — Denna plan till en reform af det buvarande tyska törbundet är så tillvida af ihtresse, söm den med stor öppenhet påpekar denna invecklade institutions brister och särskildt utgår från der öfvertygelse, ätt den blott är en öfvergång till enstatsbildning, hvilken i det väsentliga närmar sig det gamla tyska kejsardömet. Frågan om huruvida det öfriga Europa skulle bli en stilla fskäfdars vid politiz ska ombildnin ar BF dekna Art, har grefve Mönster icke berört i sin skrift. Den föregifna nya preussiska ih troktionådepeschen till pretre Usedtin i Florens, al hvilken Netie freie Presse meddelat en analys och åtskilliga fragmenter, förklaras af Nordd. Allg. Zeitg för så memngstios och vänvettig, att den icke är vederläggning värd. Depeschen innehåller, som. bekant, en förtrolig anvisning. till tb boarveta den ofenlliga ingningen i Italien möt Frankrike och särskildt att upplysa den italienska allmänheten om att Italien och Fratikrike äro naturliga motståndare och riva!er om herraväldet i Medelhafvet, medan Preussen och ltaileso är iäturen äro hänvisade till hvarandras vänskap: Emellertid har depeschens, analyt äfven; blifvit upptagen i Deutsche Zerg i Leipzi och andri, inbllaktyska Ma Den prak tiska sidan af frågan är, om grefve Usedom fortfarande skall stanna som sändebud i Florens eller taga afsked, Usedom står i ett nära vänskapsrörhållande till den förre italienske Ministerpresidenten Ratazzi och hela parlamentets venster i Florens; han är gift med en engelska, som skall vara en fanatisk beundrärinna af Garibaldi och bringat honom i vänskaplig beröring med garibaldisterna. Den franska tidningen Monde vill veta, att grefve Usedotns återkallande från posten i Florens funnits nödvändigt, meh ahser tillräckligt att låta honoih resa bort på några månader på det att det obehagliga intrycket af den mycket ömtalta depeschen möjligtvis inå bli utplånadt genom andra tilldragelser. Usedom har varit ackrediterad vid det italienska hofvet sedan 1863. General Manteuffels utnämning till befälhafvare för första preussiska armökåren i stället för den i Tyskland mycket populäre general Vogel v. Falckenstein klandras af de flesta liberala blad och betraktas såsom ett omisskänne igt tecken på, att under grefve Bismarcks frånvaro vid hofvet föregå saker i konungens omgifning, som näppeligen skola uppfylla rikskanslern med glädje när han en gäng vänder tillbaka. Man förusätter nemligen, att Manteuffel, hvilken skall tillhöra den antibismarckska delen af feodalfatien svart kommer att bli kallad till Berin för att intaga sin ställning såsom chef för konungens militärkabinett. Den 14 dennes blef i Frankfurt am Main dom afkunnad i de två processerna angående majestätsförbrytelser mot konung Wilhelm af Preussen. Den ena var riktad mot tidningen Frankfurter Beobachter, hvilken redigeras af en d:r Kanongiesser i temligen stark antipreussisk anda, den andra mot den bekante politiske pamdettisten dir Gustav Rasch, hvilken för närvarande nppehåller sigi Sydtyskland och agiterar för en stortysk demokrati samt förser österrikiska och wiärtembergska blad med pikanta, eburu som oftast osannfärdiga berättelser om förhållandena i Berlin, den preussiska politikens mysterier 0. 8: V. Allmänna åklagaren hude yrkat 2 månaders fängelse för Rasch och 3 för redaktören af Beobachter, men begge blefvo trikända. Det nämnda bladet anmärker i anledning af den na process: Under de sista två tusen åren bar det blott varit en stat, som kunnat mäta sig med Preussen i afseende på antalet af åtal för majestätsförbrytelser; det var den romerska staten på kejsarne Tiberii och Caligulas tid. Enligt Provinzial Correspondenz ämna ko nungen och drottningen af Preussen i September besöka Elbehertigdömena. ÖSTERRIKE. Furst Alexander Karageorgevica har, som