Aftonbladet – 15 augusti 1868, sida 3

Krönika. Kapplöpningsfrågan är på väg att blifva en brännande fråga. Det oaktadt skulle jag icke i dag sysselsatt läsaren dermed, om jag icke nyligen erhållit ett bref af följande lydelse: Min herre! I er krönika förliden lördag uttalade ni en förkastelsedom öfver de offentliga kapplöpningarne och framkom med påståenden, som skulle ha väckt harm om de icke varit rentaf löjliga. Undertecknad, som också sett något af: utlandets turfväsende, har kommit till. en erfarenhet, som är alldeles motsatt till den min herre uttalar. De flesta såväl engelska som franska sportmän hängifva sig med hela sin själ åt sitt sträfva att förädla hästracen, och icke af narraktig fåfänga, som min herre behagar låta påskina. Det stora intresse hvarmed kapplöpningarne omfattas jod också hur vigtig saken är om den rätt beömes. I England äro kapplöpningarne nationalfester, i Frankrike likaså, och den sista kapplöpningen på Ladugårdsgärdet ger hästvännen öpp att så skall blifva äfven i Sverge. Om min herre icke vet något annat ändamål med kapplöpningarne än att Foken snobbeglans, så tillåt mig få upplysa er, att ni ömt: ö 1:o den stora nytta som den genom kapplöpnin garne åstadkomna förädlingen af hästafreln utöfvar på armöns kavalleri. Der är således målet icke mer eller mindre än höjandet af fosterlandets försvarsktafter; d 2:v att man genom att upnda utmärkta races hästar helt naturligt utplunterar Adläre bl att Brukiunta Tunis hästar. Men Ve