Aftonbladet – 14 augusti 1868, sida 2

— Halfdan Kjerulf t. Den utmärkte, äfven här i Sverge högt värderade norske tonsättaren med detta namn, afled förliden tisdag på Grefsens badanstalt i närheten af Kristiania, dit han begifvit sig för att finna lindring i den bröstsjukdom af hvilken han länge lidit. — Detta budskap, säger norska Aftenbladet för samma dag, skall i vida r mottagas med vemod, icke blott inn Norge, hvars musik i honom förlorat en af sina ädlaste och bästa representanter, utan äfven utanför dess gränser, isynnerhet i brödraländerna, der hans hedrade konstnärsnamn länge haft en god klang. Kjerulfs musikaliska qvarlåtenskap skall ej upptaga stort utrymme i ett musikbibliotek; hans arbeten äro hvarken voluminösa eller många till antalet. Men de höra till den äkta musik som aldrig blir gammal, och hans sångers täckhet och friskhet, skall ej förlora sig genom tiderna. I dem skall hans namn hålla sig lefvande i minnet långt sedan den samtida krets, som i honom saknar icke allenast den begåfvade konstnären, utan äfven en älksvärd menniska, följt honom i grafven. Vi låna ur Morgenbladet följande biografiska data om den bortgångne: Kjerult var född i Kristiania 1815. Hans far var expeditionssekreterarea Peder Kjerulf. Han blef student 1835 och egnade sig ät j ridiska studier, som han dock snart, i följd af bröstsvaghet, öfvergaf. Ian vände sig i stället till musiken, för hvilken han redan tidigt röjt anlag, blef instruktör vid studenternas sängförening. År 1849 gjorde han med offentligt understöd en resa till Kjöbenhavn, der han en tid var elev af N. V. Gade, samt derifrån till Leipzig, der han uppehöll sig ett år. Sin popularitet vann han först som kompositör af sanger för mansröster. Vi behöfva härvid blott erinra om hans Brudefzerden i Hardanger och Norges Fjelde till texter af A. Munck och H. Wergeland. Det är dock som romanskompositör, fortsätter Morgenbladet, som Kjerulf vunnit det största erkännande, isynnerhet i Sverge och Norge. Som det ofta sker hos oss, kom hans beröm först från utlandet, i det Sverge har äran af attstrax ha upptagit honom som en kär gäst på sångmusikens område, som i det hela i Sverge funnit en fruktbarare jordmån än i något annat af utkommit ett dussin häften mest till dikter af Welhaven, Winther, Björnson, Th. Kjerulf, a. Munch, Wergeland, Chr. Richardt m. fl. Ett framträdande drag i Kjerulfs hela verksamket som kompositör är hans nära anslutning till den norska folkmusiken. Han slöt sig nära intill den, men så att hans egendomhghet hade fritt spelrum; han hade sin egen stil, men denna var lfvad af folkets egna toner. Kjerulf var en af de första som såg hvad som bodde i dessa toner, och han har genom sin verksamhet, väsentligt bidragit till att fästa dem i konstens former och göra dem kära för allmänheten. Och denna uppgift kunde han så mycket säkrare lösa som han genom en grundligt bildad och human själ var i besittning af de egenskaper som betinga den sanne konstnären. de nordiska länderna. Af dessa sånger har