Aftonbladet – 10 augusti 1868, sida 2

der mötet närvarande utlänningarne hade innat se huru vårt konungahus umgås med s och huru vi umgås med värt konungaIs samt huru det bästa förhållande är rånde mellan monarken och,hans undersår. Detta tal afbröts flera gånger af lifsa bitallsrop, och skålen dracks med hänrelse, hvarefter musiken spelade upp: Ur enska hjertans djup, deruti middagsgäerna instämde. Professor Arrhenius föreslog en skål för renska landtbruket. De allmänna landtruksmötena hafva till ändamål, sade talan, att befrämja vårt landtbruks utveckling Il allt högre fullkomlighet, och de hafva i etta afseende uträttat kanske ej så litet. et är nu två och tjugu år sedan dessa mömn började här i landet, och hvarje gång återkommit hafva de blifvit af större oming och betydenhet. Första och andra ndtbruksmötena höllos liksom det nu sluide i hufvudstaden, åren 1846 och 1847. ten hvilken skillnad på det första och det ofte mötet! Vid mötet år 1846 bestod utällningen af 47 djur och 26 nummer åkerruksredskap. Mötet år 1847 uppvisade 98 iflande djur samt 23 nummer redskap. Man oner alltså, att utställningarne voro vid de örsta landtbruksmötena en ; obetydlighet, och e för dessa möten ännu gällande stadgar äga, att exposition af landtbruksprodukter, edskap, modeller, djur och teckningar kan id mötet ega rum,, men sådana expositioer föreskrifvas icke. Man ansåg dem för ågra och tjugu år tillbaka väl vara önska, men knappast möjliga, och det voro de heller då. Huru har vårt landtbruk ej örändrat sig sedan dess! De vackra och torartade utställningar innevarande möte aft att uppvisa lemna oss en tillfredsstälande bild öfver den skedda förändringen. Synnerligen glädjande äro de vackra framteg, som boskapsskötseln, mejerihandterinen och redskapstillverkningen hos oss de ista tiotalen af är gjort, under det jordbruet ej heller stått stilla, utan äfven i väsentliga delar omgestaltats och onekligen förvättrats. Våra väl ordnade landtbruksläroverk, hushållningssällskaper och landtbruksnöten hafva gemensamt bidragit till denna örändring. (Starka bifallsrop.) Men, yttrade talaren till slut, det är äfven sannt, att medaljen har sin frånsida. De sistförflutna ären hafva för vårt jordoruk varit föga gynnsamma. Icke höfves let dock svenske män att misströsta! (Vid lenna del af talet afbröts detsamma af ännu ifligare bifallsrop än förut.) Våra förfäder ingo vida oftare, än vi, hemta klena ski dar från frusna tegar; torxza och hetta förbrände äfven deras fält; men de fällde dock icke modet. Med den gamle finnen hos Rus neberg hade de utropat: Herren förskjuter oss ej; han endast pröfvar oss,. Och de gingo framtiden med förtröstan till mötes samt fingo åter glädja sig åt lyckligare dagar. Så skall det g äfven oss, och pröfningen, nödåret, är menniskan helsosam. Det återför henne till besi sinning och nödgar henne att anstränga egna krafter för sitt sjelfbestånd. Det är sålunda, som den svåra tiden banar vägen för kommande bättre tider. Talaren föreslog derföre skålen för det svenska landtbruket under tacksamt erkännande af de stora framsteg, som detta landtbruk redan gjort, samt under hopp och önskan att det framgent må vidare utveckla sig och gifva allt rikare afkastning till lön för odlarens ansträngningar. Iotendenten Juhlin-Dannfelt föreslog skålen för prisdomarne, hvilken skål besvarades af danske länsgrefven Holstein-Holsteinborg, som uttalade sin tacksamhet för det gästvänliga bemötande främlingarne funnit vid mötet. Han hade vi gen förut hört talas om den svenska gästfriheten, ty den var vida bekant, men han hade dock icke trott den vara så stor, som han nu funnit den. Han hade ock fått se det yppersta, svenska landtbruksindustrien har att framvisa, och tal. förklarade sig angenämt öfverraskad både ötver den svenska ladugärden och de svenska åkerbruksredskapen. Till slut önskade tal. de närvarande välkomna till mötet i Kjöbenhavn nästkommande år. Preussiske Geheime-Regierungsrath Baumstark talade på sitt modersmål också vänliga ord om Sverge, tackade för hvad han fatt se här och för det hjertliga bemötandet samt slutade med en skål för ett fortfarande vänskapligt förhållande mellan Preussen och Sverge-Norge. Gretve Zichy, ordförande i det kungliga ungerska hushällningssällskapet, få franska språket en skål för svenska laget Hans tal mottogs med litligt bifa Landtbruksakademiens direktör, grefve Mörner, uppmanade de närvarande att dricka en tacksamhetsskål för bestyrelsens ordförande, hvilken skål besvarades af grefve v. Piaten, som föreslog en skål för bestyrelse. ledamöterna. Den sistnämnda skålen besvarades af intendenten Juhlin-Dannfelt med några särdeles anslående ord, efter hvars uttalande de närvarande med acklamation framburo sina tacksägelser till herr intendenten för hans outtröttliga nit och öfverlägsna förmåga vid anordnandet af det nu slutade mötet. Efter middagens slut skingrade sig sällskapet i den stora våningen och trädgården, men fortfor ännu långt in på aftonen att i iifligt konverserande grupper sysselsätta sig med de ämnen, som sta i sammanhang med det tolfte svenska landtbruksmötet. (D. B.) — Svenska segelsä illskapets kappsegling, som söndagen den 2 ds till följd af vindstilla måste afbrytas, försiggick förl. gårdag under särdeles gynnsamma förhållanden.