NOR GB. Morgenbladet har tid efter annan fäst uppmärksamheten på de försök som göras att i de norska militärförhållandena införa ett befordringssystem och föråldrade bruk från den gamla militärdressyrens tid som i Norge hittills varit alldeles okända. Senast hade en insändare i tidningen hemställt till den nye chefen för jägarekåren, öfverstelöjtnant Hjorth, att han måtte afskaffa det vid kåren införda oskicket att soldaten vid hvartannat ord han talar med en öfverordnad skall utropa ett Gud bevarn i förbindelse med hans titel. Med anledning häraf yttrar nu en annan insändare: Så berättigad denna hemställan än var, vågar man dock säkerligen ej vänta att hr öfverstlöjtnanten godvilligt skall uppgifva detta i hans tanke goda, österländska bruk. Då detta bruk emellertid ej har någon grund i de norska reglementena, hvilket man bör hoppas heller aldrig må blifva fallet, då dess nödvändighet för Åeiplinens upprätthållande eller andra ändamål alls icke kan erkännas, torde man kunna hoppas att armekommandot genom ett cirkulär skall helt enkelt förbjuda dess införande icke allenast vid norska jägarkåren, utan äfven vid hvilken afdelning som helst af den norska armen — ——