Aftonbladet – 8 augusti 1868, sida 2

aroaa IMalaa al vale JUTUDIUKAIC SKUNG red glädje begagna sig af den gjorda inbjudingen. : Derefter fortsattes den vid gårdagens samanträde ej afslutade behandlingen, dels af rsakerna dertill, att betydliga qvantiteter smör unna från Finland utföras, utan att sådant ger rum från Sverges under motsvarande utitud belägna provinser, dels ock frågan: Har inrättandet af bymejerier motsvarat det ned dem afsedda ändamål? Huru hafva de lifvit af vederbörande husbållningssällskap nderstödde, och huru äro de organiserade ? )iskussionen öppnades af hr Hjerne, som lemnade några upplysninar om distriktmejerierna i Blekinge, hvaraf ramgick, att länets hushållningssällskap hade nvisat en summa af 25,000 rdr till låneunlerstöd för dem, som inrättat dylika anstaler, öfver hvilka kontrollen utöfvades af en tyrelse. Härefter ingick tal. i en detaljerad rättelse öfver mejeriernas verksamhet och mnämnde bland annat, att priset på den öpta mjölken varierade emellan 14 och 16 re samt att sötmjölksost bereddes under den ct Mg id på året, då smöret var billigast, men att leremot under den: öfriga delen af året mjölen användes till smör och skummjölksost. Att distriktmejerierna åstadkommit mycket jodt, vitsordade tal. af egen erfarenhet, men ar trodde ock, att det bästa vore, om hvar ch en husmoder sjelf behandlade sin imjölk. Derefter uppstod en längre diskussion, om icke så mycket handlade om de förelragna ämnena, utan fastmer rörde sig kring len frågan, huruvida vasslan Vore värd 4, , ellerF öre kannan. Löjtnant Cederborgh rade nemligen under: sitt anförande vid sista sammanträdet beräknat 4 öre för en kanna vassla. Häremot protesterade hrr Södernark och Hazelius, hvilken senare förklaade sig vara lycklig, om han finge 1 öre annan. Hr Cederborgh upplyste, att i Norrand, hvarest det är förenadt med ringa kostnad att förvandla vasslan till mesost, 4 öre för kannan ej vore för högt tilltaget. I hvarje kanna vassla funnes nemligen Ye skålpund fasta beståndsdelar, som i värde voro åtminstone jemngoda med mjöl: Hr Miller instämde med den föregående talaren deri, att en kanna vassla vore värd 4 öre samt lemnade tillika den upplysningen, att Schweiz beredes af vassla ett godt och smakligt födoämne, som kallas ziegerost. Hr Dahl, som i afseende på priset hyste samma mening som hr Cederborgh, omnämnde äfven, att af vasslan beredes ost i Norge.j. Sedan åtskilliga talare uppträdt för andra: gången, afslöts diskussionen och ordföranden hemställde, om ej mötet, utan att uttala någon bestämd åsigt, ville låta vid den fördal: diskussionen bero, hvilket bifölls. Derefter föredrogs den frågan: Hafva utställningarne vid detta möte haft några märkligare nya föremål? Mötets ordförande, grefve von Platen, ansåg, att de särskilda jurygruppernas hrr ordförande troligen voro bäst il. tillfälle att besvara den framstöjllda frågan, hvadan han uppmanade ordförarden i första gruppen, professor Hjalmar Nathorst, attredogöra för hvad han funnit märkligt bland de utställda föremålen inom nämnde afdel-: ning, som innefattade nötboskap, får och svin. . Professor Nathorst, som hörsammade uppmaningen, ansåg sig kunna uttala den åsigt, att stora och vackra framsteg idjurförädlingen blifvit gjorda, samt attjurymännens förhoppningar blifvit öfverträffade. Förgäfves uppropades öfriga ordförande; ingen af dem lät höra af sig. Slutligen uppträdde hr Mäller och lemnade den upplysning, att bland utställningarne inom 10:de gruppen lafbränvinet vore det, som förtjenade den största uppmärksamheten. Professor Nathorst hembar bestyrelsen sin tacksamhet derför, att en ångplog blitvit vid detta möte för första gången utställd. Vidare företogs till behandling följande ämne: Hvilka konstruktioner af eldrior förls otröskad eller af torkinrättningar för tröskad säd hafva visat sig vara vid större eller mindre jordbruk de förmånligaste? Hr: Odelberg uppvisade modellen till en af honom uppfunnen ria samt lemnade deröfver åtskilliga upplysningar. Hr Nathorst fäste uppmärksamheten på ett nytt sätt att torka säd. På öfversta vinden af spanmålsboden insätter man på den sidan af taket, som vetter mot söder, orangerifönster. Man finge då alldeles utmärkta torkinrättningar. Så hade tal. låtit upplägga vått hvete till torkning. Efter någon sliten tidvar det ej allenast torrt, utan det hade äfven fatt en bättre färg. En spanmålshandlare i Landskrona hade genom torkning på detta sätt fått spanmål skeppbar, som förut ej kunde säljas. Slutligen öfvergick mötet till den 5:e allmänna frågan, som har följande lydelse: Fortgå arbetena vid landets agrikulturke-. miska försöksanstalter på ett för landtbruksvetenskapen och landthushållningen fullt ändamålsenligt sätt, eller böra undersökningarne vid dessa anstalter utföras samt redovisas efter en gemensam fastställd plan, som årligen uppgöres, äfvensom de vid lanidtbruksläroverken verkställda försök ställas i samband med desamma ? Med anledning af den förda diskussionen, uti hvilken hrr Mäller och Nathorst deltogo, fattade mötet följande beslut: Som arbetena vid landets agrikulturkemiska försöksanstalter ej på ett för landtbruksvetenskapen och landthushållningen fullt ändamäls-: enligt sätt fortgå, så anser sig landtbruks-: mötet böra stanna vid en underdånig anhållan till K. M:t, det han ville vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna kunna föranleda, samt att det vore önskligt, attj: undersökningarne vid nämnde anstalter utföras samt redovisas efter en gemensam fast: ställd plan, som årligen uppgöras, äfvensom att de vid landtbruksläroverken verkställda försök ställas i samband med desamma. Tiden för sammanträdet var nu förfluten, : i anledning hvaraf ordföranden, grefve von. Platen, förklarade det tolfte allmänna landtbruksmötet slutadt samt hembar sin och bestyrelsens tacksamhet åt alla dem, som lemnat bidrag till detta möte. A de öfriga ledamöternas vägnar svarade gr. C.G. Mörner. Under gårdagen, då inträdespriset var 50 öre, försåldes icke mindre än 8705 dagbiljetter, och man kan således antaga att minst 10,000 personer äfven i går besökte Humlegården. I går hade konungen mottagning och supe på Ulriksdal för bestyrelsen, adjunwerade; ledamöter af densamma. inryvmän-!