Aftonbladet – 7 augusti 1868, sida 3

tenay, höjande sin röst med ett slags entuSslasm. Dora betraktade sin tant. Var det möjligen hon, som för att få vara tillsammans med sin son hade satt denna sällsamma id i hennes mors hufvud? Men mrs Luan satt heit slö och stickade på sitt lapptäcke och sade: Det finns inte någon luft som liknar Dublins. S Nej, hör bara på hennel ropade rars Courtenay medlidsamt. Det finnes ingen. luft som kan likisias med den i Dublin! Stackars varelse! Tant har således ingenting att skaffa dermed, tänkte Dora i sin oskuld. Hon sökte motsätta sig sin mors önskan; mr Ryan gjorde äfven invändningar mot re-san; men det hjälpta icke, — det fanns ett hemligt infl le som var starkare än de anade. Mrs Lna ar af det enklaste slag. Hon frågade en sin svägerska huru hon mådde, och om hon kände sig riktigt bra. Hon gjorde dessa frågor då Dora. icke var närvarande, och med dem och några, få likgiltiga anmärkningar, genomdref bom sin önskan, och londonresan blef besluten. Huset, i hvilket de bodde, blef uppsagdt, möblerna såldes, och på morgonen till den dag, då de skulle resa till Kingston för att derifrån segla till Holyhead, gick Dora allena till kyrkogården. En enkel sten låg på Paul Courtenays graf. Hans namn och ålder, och ordet reqviesoag utgjorde hela inskriften å. Gräs och så gra få blommor växte redan öfver honom Då hon såg på denna trånga rymd, på dessa få fot jord, som höjde allt som e varit henne dyrast, öfverströmmade Doras hjerta. af andra känslor än SOrgenS. Forte följer)