Aftonbladet – 7 augusti 1868, sida 3

Länsstyrelsernas första årsväztberättelser. Skaraborgs län: Inbergningen af förra året: gröda fördröjdes väl af ymnig nederbörd och fög: varm väderlek, men höstsådden blef dock i all mänhet inom länet verkställd i någorlunda vanlig tid och under gynsamma omständigheter, särdele: der trädena blifvit i rätt tid beredda, ehuru bris: på fullt tjenligt utsäde samt den i medlet af Sep tember inträdande regntiden verkade derhän at mindre höstsäde utsåddes, än under vanliga år. Efter såningen var väderleken i allmänhet tjen lig för höstsäden, som då marken tillfrös hade ett ganska lofvande utseende. Vintren medförde starka snöfall, och den underfrusna marken vai nästan jemnt betäckt med snö. Om väderleksför hållandena under Februari och Mars månader, : anseende till ovanligt blid väderlek med solsken om dagarne, men frost under nätterna, icke vorc så fördelaktiga, så medförde dock den tidiga våren de tjenligaste sådana. — Vårsådden verkställdes i slutet af April månad under mild, med värme och regn omvexlande väderlek, hvilken äfven nå gon tid derefter fortfor, så att jemväl höstsäden och gräsväxten visade sig synnerligen lofvande samt allt gaf anledning till de bästa utsigter om en god årsväxt. En i medlet af Maj månad inträffad och sedermera i förening med blåst och storm ihållande torka har dock förändrat förhållandena, i det höstsäden, särdeles på högländt styf lera och torr sandjord, vid kornsättningen lidit mycket; vår säden på s. k. styf jord mångenstädes icke kunnat gro och komma upp, utan i allmänhet är tunn och kort; samt xten såväl på de naturliga som de artificiella ängarne afstannat samt till en icke obetydlig del förtvinat och uppbränts. Ett ymnigare regn i början af månaden har väl något upphjelpt den aftynade växtligheten, för dröjt höstsidens mognad, bidragit till bättre korn sättning och äfven fördelaktigt inverkat på vår säden samt gifvit åtminstone någon förhoppning om en andra grässkörd, men en sedermera åter inträffad torka hotar dock, om den kommer att fortfara, att beröfva jorden all fuktighet och när ringskraft. T afseende å de särskilda äringarne uppgifves förhållandet sålunda: löstsädena, hvete och råg anses komma att gifva, hvetet, som bättre motstått torkan, medel måttig och råg nära nog medelmåttig skörd. Värsädena, hvete, råg korn och hafre, anses blifva under medelmåttan. Trindsädena, ärter, vicker och bönor, anses icke komma att lemna högre afkastning än under me delmåttan. Rotfrukter: potates, rofvor och rötter. Potateser visar sig särdeles vacker och lofvande, och torde deraf kunna påräknas god afkastning. Öfriga rot frukter hafva mångenstädes antingen icke kommit upp eller blifvit förstörda af insekter, så att omsåning måst ske, och äro för öfrigt så föga för sigkomna, att något tillförlitligt omdöme ej om dem kan afgifvas. Linet är kort och synes för närvarande knappast komma att lemna medelmåttig skörd. Grässkörden och höfångsten: Slåttern, som till er del blifvit verkställd eller pågår, gifver vid hander att höfångsten utfaller långt under medelmåttar samt med hänsyn till de förut strängt anlitade fodertillgångarne och det ringa halmfoder, som kan vara att påräkna, kan anses för behofven alldeles otillräcklig, derest ej genom regn och tjenlig väderlek en andra höskörd erhålles.