dubblingen gick med stora steg framåt. Mrs Courtenay, som hyste det lifligaste intresse för denna tillväxt, tröttnade aldrig att tala Li detta ämne och lade mången patience för dess skull, Nästan hennes första ord till mr Ryan denna afton voro: Nå, mr Ryan, hur går det? Utmärkt! var mr Ryans emfatiska svar. Nå, säg nu — när kommer jag att bli rik? frågade Dora en smula näbbigt. Jag vill slå mig ned och sitta med korsla da armar och vara en sysslolös fin dam, mr Ryan. Jo, det var mig just en hygglig flicka! Mitt söta barn, hörde du inte, att mr Ryan sade, att det går utmärkt!, anmärkte hennes mor i en mildt törebrående ton. Och när någon sak går utmärkt, utbrast mrs Courtenay, i det hon höjde rösten och knäppte ihop händerna med ett slags barnslig förtjus ning, så kallar jag det präktigt!s Hvad säger du om det här, Paulöx hviskade Dora. Komma vi att bli TD m Hon Intade sig öfver hans axel och såg in i hans atsigte. Han log ett underligt löje. Önskar du att bli rik Dora? frågade han, Pora hade haft denna önskan; ioke derföre att hon älskade rikedomen så särdeles mycket för dess egen skull, utan derföre att hon älskade sin bror. Men nu då Paul skulle bli fattig och Deenah var borta, syntes hennes penningar vara af föga vär j ksamt; men väl kännas tätt behagligt att Behazligt! utbrast mr Ryan i en Ktet rtretad ton. Han hade fullt upp med peni det, och han tyckte icke om mmon helt rätt och slätt be