Aftonbladet – 6 augusti 1868, sida 3

som hade qväft sina tårar, läste med smärta hans tankar i hans ansigte. Nederlag stod skrifvet deruti. Ja, Paul Courtenay kände sig dubbelt slagen, ty han såg nu att hans onkels dom var rättvis och mr Templemores seger fullständig. Han tillslöt boken med en viss rörelse, såg efter sin hatt, sade med en viss brådska, att han icke skulle komma hem förrän sent, och aflägsnade sig. De sutto alla tysta sedan han hade gått. De kände alla — äfven mrs Luan —att en blixt hade fallit från himmelen, och att detta unga träd, som för några veckor sedan var så grönt och friskt, var träffadt och förbrändt. Till slut började mrs Courtenay att jämra sig och klaga öfver förlusten af mr Courtenays förmögenhet liksom om hon hade väntat att Paul redan dagen ,derpå skulle komma i besittning deraf, men på ett orättmätigt sätt blifvit beröfvad hvad honom med rätta tillkom. Mrs Luan, som just aldrig sade så särdeles mycket, tycktes vara alldeles förstummad, och Dora, den strålande, glada Dora, var mörk och tyst och tog i hemlighet mr Templemores katalog och gick upp med den på sin brors rum, det enda ställe der hon kunde få genomläsa den i lugn och ro. Hon satte sig vid fönstret, hvarifrån hon, om hon ville, kunde se den aflägsna viken, och huru hafvet sammansmälte med en mjuk och grå himmel; men föga behag hade denna stora utsigt för Dora nu. Afven hon önskade för en gång att vara olycklig, och hon fick sin vilja fram. Katalogen var verkligen ett utmärkt arbete. . Dess typografiska utstyrsel var elegant, och illustrationerva voro fört liga — visserligen endast träsnitt, men gjorda af en öfvad hand och med en kraft och en stil, som Dora, hvilken sjelf målade väl, nogsunt; förstod aft! skatta. D fatta ih i nr er