Hvad var väl Deenah eller något annat ställe för henne, der Florence skulle komma att herrska! Du är vackert, Deenah, sade hon för si; sjelf; men jag får inte tänka på dig. Nå ja, det är också detsamma, bara Paul får dig och blir lycklig. Och då Paul 1 detsamma knackade på dörren, sprang hon med glad ifver upp för att öppna för honom. Nå? sade hon andlöst. Jo, allt går bra. Han såg strålande ut, och så gjorde äfven Dora. Fick du hans löfte? frågade hon. Nej, det gaf han inte. Personer sådana som han lofva aldrig. Men han sade mig många vackra saker om mitt arbete. Och mr Templemore? Om honom talade han inte ett: ord: Ja tror inte att det finns den ringaste utsigt för honom. Jag förmodar att det varit något löfte som han måst ge sin hustru. Så kallt det är! Nå, hvad vill du ha? Ingenting, min älskling. Jag skall straxt så och lägga mig för att få värme i kroppen. Så blek du är, Paul!s Ja, jag frös bra på hemvägen.n Nå, så gå och lägg dig, så skall du få något varmt att dricka. Det sista afslog han emellertid, och då Paul hade sin egen vilja, var Dora icke envis. De sutto emellertid uppe en stund, och Dora berättade Florence Gales besök. Hans ;gon mildrades och han skrattade riktigt sodt, då Dora berättade honom um Fit enices tre osanningar. Den söta flickan! utbrast han ömt. Han måste vara GE tänkte Doras nen högt sade hon: Gå och lägg dig, Paul, ju ser riktigt sjuk utå Gö