Dora kände sig helt lycklig af att se på honom. De tillbragte aftonen med att arbet: tillsammans och använde hennes anteoknin ar. De sutto i den lilla salen, omgifna a e öfriga af familjen. Paul behöfde hvarker tystnad eller ensaiuhet för att kunna arbeta Han läste och skref och Dora hjelpte honom eller satt och beundrade honom, John Luan hade funnit det hårdt att har skulle vara utestängd från hvarje utsigt att fi ärfva mr Courtenay, och han hade sagt de rent ut, då han fick veta på hvilka vilkoi Paul skulle kunna bli hans arfvinge. Mr Courtenay, den goda själen, undrado öfvel att hennes svåger icke genast lemnade Pau några tusen pund att börja med, men sade ingenting om sina egna eller sin dotter Doras anspråk. Paul var henne kär som om han hade varit hennes eget barn, och denna afton var hon sysselsatt att lägga ea patience om den lyckliga aller olyckliga utgången af hennes styfsons företag. Åh, det går galant, kära Paul! sade hon med strålande ansigte. Det är min stora atience, den der svm Ludvig den adertonde orakade lägga hvarje afton efter sin middag. Jag tror bestämt att den går ut.; Paul log vänligt och mrs Yuan fortsatte under tystnad ati sy på sitt lapptäcke. Hon hade icke med ett enda ord yttrat sig om sin brors beslut, och man trodde att hennes tystnad härledde sig af den omständigheten, att de hade varit oense med hvarandra vid den tid då hon gifte sig och sedan aldrig hade blifvit försonade. Det var svårt att säga hyad spm försiggick inom Henne. Hon såg ut att vara lika slö och likgiltig som vanligt. I en punkt förblef hon dock fast. Hvarken de fembundra pund, som blifvit Dora lofvade, eller vissheten att hennes bror skulle ge henne tn vacker hemgift, if