Aftonbladet – 3 augusti 1868, sida 3

Article Image
ning för en och annan, som tycker om att här lustvandra, blott påpeka det allra märkligaste. Det är bekant, att den ordinarie styrelsen för det tolfte allmänna svenska landtbruksmötet med sig adjungerat personer för de särskildta afdelningar, detta möte skulle omfatta. Ordnandet utaf utställningen af produkterna at trädgårdsskötseln uppdrogs at professor N. J. Andersson, och mötets nitiske och outtröttlige sekreterare, själen i hela det storartade företaget, intendenten Dannfelt, uppdrog åt direktör Ericsson vid Haga att uppgöra plan till den anläggning inom Humlegården, der hortikulturutställningen nu är anordnad, och hvaröfver vi vilja lemna en kortfattad skildring. Då, ej längre gfedan än förliden vår, var denna trakt ett halftuttorkadt kärr. Här och der såg man några kullar, täckta af tofvigt gräs, som snart stod der vissnadt på en mark; som föll in så snart man trampade derpå; men annars och för det mesta täcktes platsen af oansade grupper af nässla, kardborre, pepparrot och alla dessa växter, hvilkas frodighet antyder den fullständigaste age Ett dike med stagnerande pölvatten etade sig fram mot muren, och det hela bar bilden af förgätenhet och vanvård. Men pu är här annorlunda. Direktör Ericsson grep verket ån; han kom dit med folk, med hackor och spadar, med kreatur och kärror, och framförallt med oförtröttadt nit, med rik erfarenhet om hvad göras kan der göras bör — och liksom genom ett trollslag stod här upp en anläggning, som nu har en vacker tillvaro och som, vi hoppas det af själ och hjerta, skall ha en betydelsefull framtid. Först derföre -en teckning af hvad man här nu kan se, och sedan ett par ord om hvad -man häraf kan lära för framtiden, gifve Gud ej alltför aflägsen. När man genom den nya porten vid Humlegårdsgatan inträder i anläggningen, fästes uppmärksamheten allraförst och, man kan väl äfven säga, allramest af de gröna gräsmattor, som åt alla sidor utbreda sig. De äro så täta, så sammetslena, så friskt grönskande, att det troligen endast är vid Sön lands yppersta anläggningar, man skall söka deras make. Tack vare den ymniga tillgång på vatten, som vattenledningen. nu skänkt oss, tack vare den strålande solen, som sommaren igenom här lyst och värmt, tack vare odlarens nit med att slå och välta minst en gång i veckan, ha dessa bräsmattor, uppkomna på sju dagar efter sådden, blifvit hvad de äro — och det är att hoppas, att många blickar skola fästa sig vid detta mönster af gräsplaner, hvaraf vi nog numera skola få rätt många i hufvudstaden, sedan man lärt sig att det går an att skapa och hafva dem. På dessa planer, men allramest i utkanten af dem, äro nu grupper af prydnadsoch blommande växter placerade, och här och hvar äro i den inmängda dessa täcka småverk, som allrabäst benämnas blomsterritningar, djerfva, friska blomstreck på den gröna duken, der blommor i de mest skiftande, de mest strålande färger likna trollska ädelstenar, fantastiskt utkastade på den fina ängen. Den ovala plan, som närmast intill muren sträcker sig-genast till venster om ingången, upptages med frilandsväxter från Upsala botaniska trädgård och från hr Tjäders ansedda etablissement vid Charlottenburg. I de förra (samlingarne från Upsala, som äro sådana som det höfves landets främsta botaniska trädgård, och för hvars meddelande här Stockholm måste anse sig stå i tacksamhetsskuld) få vi först och främst lära känna en särdeles rik samling af Coniferse (Barrträd), jemnt 70 arter, representanter af de flesta afdelningarne inom denna stora och vigtiga familj, somliga af dem visserligen helt små ännu, eftersom de (med undantag af 12 stycken) blifvit för ej så längesedan uppdragna af frö i den botaniska trädgården af dess kunskapsrike och utmärkte föreståndare, direktör Pettersson, men dock tillräckligt . försigkomna för att lemna fullständiga och riktiga begrepp om den stora mångformigheten at dessa gröna, sköna trädväxter. Såsom de mest utmärkta af dessa vilja vi särskildt framhålla Libocedrus cbilensis (en af de få qvarlefvorna från urverldens barrträd), Taxodium distichum (den beryktade Montezumas Tall i Mexiko, hvaraf exemplar finnas, som beräknas uppnått 4000 års ålder) och Mucronatum Poducorpus Totarra (med bärlika frukter och platta blad), Cr å tomeria japonica och araucarioides (ett af de mest snabbväxande), Biota Fuse (ganska härdig på fritt land), Cupressus funebris från norra: Kina och sempervirens, Cedrus Deodora (från Himalaya), den särdeles eleganta Juniperus Cedrus, en sexårig fröplanta, och den underbara Belis lanceolata, som ser ut som en fin bladbuske, båda fristående på gräsplanen, samt en stor mängd arter af slägtet Pinus, såsom nordmanniana, canadensis, Cembra, alba, monspeliensis, canariensis, halepencis, pinea (den italienska pinjen), alla, som namnen antyda, främlingar från nästan alla jordens länder, hit förflyttade till barrträdens nordiska land. På den grupp af 95 arter främmande bladväxter, som befinner sig i planens spets, och som är så instruktiv för kännedomen om, hvilka växter vi kunna använda häruppe för att gruppera våra anläggningar med, och som alla äro så tydligt etiketterade, att betraktaren lätt kan igenfinna deras namn (något vid dylika utställningar särdeles berömvärdt!) märka vi: Majs, Phormium tenax (det nyseeländska linet), Datura, Melianthus major; bland rödbladiga: Ohenopodium Atriplicis, Achyranthes Verschaffelti, och bland nyare: den ståtliga Dahlia imperialis, den jättelika Eucalyptus globulus (ännu här en pygme), Sonchus laciniatus, Pelargonium anemonifolium, Bryophyllum giganteum m. fl. Hr Tjäder, hvilken i vårt land utan tvifvel är den med utmärkta och rikhaltiga handelsträdgårdsväxter bäst försedde privatman, har sökt täcka den fola gamla muren med flerahanda slags slingerväxter (såsom Clematis, Aristolochia Sipho, Vitis vulpina, Bignonia radicans, Glycine frutescens m. fl), hvarjemte han utställt dels en utmärkt samling af allehanda parkträd — och bland dem äfven en vacker samling barrträd — en rik profkarta af sina fruktträd i allehanda former samt massor af andra dekorationsplantor på fritt land, såsom Majs, Balsaminer, höga och rikblommiga Stockrosor och Begonier — alla rika på sköna, skiftande färger. En särskild liten grupp af. bladväxter, såsom Drvcena, Aralia, Farfugiom, Ficus m. fl. är I VR RR JR TY än Et JA RR TRA KR nh et 0 EG UD a a JR. frn rt JR hr I kel RR RI OG ND JAN fer Bf JR TR 0 P TR a 0 hr — — AN KÖN mn rå mm Am AL tror a I ERA er Gode län dn ter th mL LA ne a Gi MR Vkit at (RT sn I TN UNNA CJ Mt Ro et TR RN et Ja UN HN OR TN Hr RT RR OD NG

3 augusti 1868, sida 3

Thumbnail