Aftonbladet – 1 augusti 1868, sida 2

STOCEHOLM den 1 Aug. Iv Folkskolemötet i Örebro. f (Bref till Aftonbladet.) ec Örebro den 31 Juli. Åfven den andra mötesdagen är nu till ida och jag går att här i korthet redogöra ir dess företeelser. Dagens förhandlingar leddes med två föredrag, det ena aföfverspektör Cygneus, om Finlands folkskoled äsende, det andra af seminariiläraren K. , Kastman, om undervisningen i modersvålet, AL Folkskolan i Finland, sade hr Öygnfeus;? r ett barn af gårdagen. Visserligen hade i fver 350 år protestantisk religion herrskat ch en viss folkundervisning, hufvudsakligen mfattande mekanisk innanoch utanläsning, neddelats; men det är först på senäre tiden om folkskolan tagit någon större utveckling: )enna utveckling har hufvudsakligen betinats af de ,ryske kejsarnes varma nit för enna sak. Afven folket gör stora uppoffrinar, och mera än 20 nya skolor hafva inrätåts under de senaste hårda åren. Att dessa kolor icke kina meddela någon högre unervisning är klart, dock redigeras flera af vitiländs landsortstidningar af bönder. 1855, lå folkskolan i Finland började blitva förenål för allmänt intresse, påbjöds att domcapitlen skulle till regeringen insända förslag ill ordnande af folkskoleväsendet. 1863 inättades en provisorisk. läroanstalt för billande af lärare och lärarinnor. Denna antalt hålles fortfarande öppen och kommer, så snart ske kan, att af principiella skäl förlyttas ur den småstad, hvarest den tiv är förlagd, ut på landet i närheten deraf. Nåsra af de principer, på hvilka finska folkskolan grundar sig, må här anföras: Folkskolan Vagn på sannt kristlig grund, men med praktisk riktning. Folkskolet bör vara en folkets skola, en skola för alla barn, bond-! söner och herremannasöner. En ytterst grundi lärarebildning är ett nödvändigt vilkor för folkskolans utveckling. Fölkskolan skall vara en uppfostringsanstalt, ej en lex-inpluggningss anstalt, I flickskolan är qvinnan den lämpligaste läraren, och bör vid sådan skola alltid finnas. Handarbeten anses i folkskolan såsom ett godt formelt bildningsmedel. Åt mnastik och sång anslås tid och, hvad mera är, lika anseende med de öfriga läroämnena. Angående lärareseminarierna meddelade hr Cygneeus, att dessa seminarier förläggas på landet och bestå af två skilda afdelningar, en för män och en för qvinnor. Dessa afdelningar stå under en gemensam direktör, och tindervisningen meddelas af 8 lektorer och några lärarimnor. Vid seminariet är kursen fyraårig, och med detsamma ärö förena de en normalskola för barn från 8 till 15 är, en barnkrubba för barn från 1 till 6 år och en barnträdgård. Höggta antalet af elever som mottagas är 240. För intagning fordras att hafva fyllt 18 år, vara konfirmerad och ega god kroppskonstitutioti. 1867 utsändes från seminariet 16 manliga och vå qvinliga, samt 1868 13 manliga och 10 qvinliga lärare, som alla erhållit förmånliga anställningar och gjort anstalten heder. Den allraförsta undervisningen i kristerdom och innanläsning anses i Finland tillhöra hemtief: Der kommunerna så önska, inrättas högre folkskolor för barn öfver 10 år. Undervisningsämnena i dessa skolor äro religion, läsning, skrifning, geografi, historia, räkning, formlärd; batnikanskap oeh dess tillämpning, sång och gymnästik. Hr Kastman klandrade i sitt föredrag skarpt den nu i folkskolörna begagnade mekaniska innarläsningön, soft; is ället för att skärpa, dödar tankeförmagan och kötnmi Ibarnen att likna läsemaskiner. Äfven skönJoch rättskrifning äro underordnade saker mot förmågan att i skrift uttrycka sina tankar -I Man bör ej skära sönder satserna och tråka Imed namn på satser och satsdelar. Man böj; llåta barnen 6 språket i dess sammanhang All språkundervisting bör vara, undervisnin li sak, bör befrämja barnens bildning i all: mänhet, odla förståndet, förädla fantasien rikta tankeförmågan. Säkerhet i rättstafnin; I vinnes genom att noggrannt uttala orden oci ;genom inpreglande i ögat af deras utseende i Språkläran bör man begagna så litet son ; I möjligt. Det är nog att barnen kunna sär skilja meningarne, böja orden och känna ige: afledningar och härledningar: Inga reglö böra läsas. Svenska termer användasi bör jan. Att lära barnen modersmålet är at vänja dem att på ett klart sätt uttrycke re diga tankar. Då man härefter skulle fortsätta behand lingen af de å programmet upptagna frågorne blef man efter några invändningar öfveren om att förbigå de närmast i ordningen föl jande, såsom berörande mera allmänna sat ser, för att öfvergå till den femte fråga deri hemställes, dels hvilka undervisnings ämnen som i småskolan böra meddelas oc hvar gränsen borde sättas för denna unde) visning, dels ock huruvida småskolan borc ovilkorligt först genomgås, innan inträde folkskolan beviljas. Kyrkoherden Swidler, som öppnade öfver läggningen, uttalade sig temligen afgjordt mc sjelfva småskolan, i hvilken han endast sö ett nödvändigt ondt, som han önskade måt blifva så snart öfvergående som möjligt, hva för staten borde undandragal denna sko allt understöd, landstingen endast undantag vis bispringa henne och kommunen gifva sit åtgöranden för henne en tillfällig karakte Skälen för denna åsigt voro dels af ekon misk natur, enär utgifterna för småskol väsendet redan stigit till en i talarens tanl betänklig grad, dels af sedligt religiös natv hemtade från talarens åsigt att hemm borde meddela den första undervisningen, I såsom fordom, och att i annat fall de se liga banden, sorh fästade barnen vid hemme slappades. Från annat håll främställdes ä — FM a AA DD AD we mem 1 ö ; i å 4 s L, n a g s od n i 5 n i