sätter Boulevard des, Itahens 1 direkt kom munikation med Newyork, utan något afbrott Man känner den engelska transatlantisk: kabelns historia; man har ej glömt att dei första kabeln sprang itu på vägen, Man an skaffade genast nytt kapital. Jttår derefte afgick Great-Eastern med. en ny kabel, son lyckligen blef förd i land vid Trinity-bay pi aftonen den 27 Juli 1866. Vid fartyget: återfärd till Kngland påträffades de bojar som utlagts på det ställe der 1865 års ka bel brustit... Man. lyckades uppfiska den Doktor Thompson; som var ombord, pröfvade kabeln, hvilken bibehållit hela sin-ledningsförmåga. Midt på hafvet hopsplitsades ka. belns ändar och i det ögonblick det var gjord hade England två transatlantiska kablar. Taxan för befordrandet af en depesch val att börja med 500 fres-för 100:ord, men sedån den 1 sistl. December kostar en depesct från London till Newyork ej mer än: 25( fres. Den betydande konkurrensen af er fransk kabel skall föranleda en ytterligare nedsättning. En depesch, som -kostade..25 louisdorer 1866 på den engelska-kabeln kommer snart att ej betalas med mer än omkring 50 fres, och man vet hvilka inkomster söm beredas gehom godt pris. Ett exempel härpå: under första. året. afsände telegrafadministrationen i Frankrike blott 48,000 de påscher. År 1867 befordrade den mer än 3 millioner depescher. Efter den senaste nedsättningen i taxan har den transatlantiska kabeln haft en inkomst af 32,000 fres pr dag. Liksom landnätet i detta ögonblick förenar nästan alla punkter i Europa, skallunderhafsnätet småningom sträcka sig öfver hafvens botten. Jag skall en dag lemna er en lista öfver allå underhafskablar. Den franska. transatlantiska blir en af de vigtigaste; den får en total längd af sju tusen kilomåtres, ty den måste nödvändigt följa hafvets botten åt, dess dalar och dess berg, dem mer, tack vare vetenskapen, känner lika väl som jordens yta. Man vet precis under hvilken latitudgrad kabeln kommer att ligga nere i en dal eller ock löpa öfver de skarpa spetsarne af en bergskedja. Vidare har man kommit till en sådan fullkomlighet i tillverkningen af kablar, att man ej vidare har något att frukta af hvassa klippor. Hvad angår hajarna, dem man länge betraktat såsom de naturliga fienderna till underhafskablarne, så vet man hvad man bör tänka om denna saga, ty.i. botten af Atlanten, som understundom har ett djup af 4500 måtres, finnes ingen lefvande varelse. Den person, som meddelat mig, dessa detaljer, har visat mig ett stycke prof af den franska transatlantiska kabeln. Föreställer, att kabeln ej är mycket tjockare än en dugtig cigarr, t. ex. två Londres tillsammantagna. Denna kabel består af så att säga själen och dess. pansar. Själen — .d.. v, s. de ledande trådarne— sju koppartrådar vridna. i spiral, betäckta af fyra lager af guttapereha, och dessa lager i sin ordning af en omposition kallad Chatterton, en isolerande kropp, hvars beståndsdelar äro engelsmännens hemlighet... Skölden består af 18—20 trådar at jern eller stål, allt efter de djup. kabeln skall passera. Dessa trådar äro öfverspunna a Manilaeller rysk hampa, ytterst stark. Några kablar hafva ytterligare ett öfverdrag vt jordbeck eller annat konserverande ämne, Man kan nedlägga en kabel blott under de tre månaderna Juni, Juli och Augusti, emelan hafvet då är lugnast. Det är GreatKastern som nedlägger alla kablar; den skall nästa år afgå från Brest med den franska cabeln, som blir öfver sju tusen kilometres ång. Underhafskabeln är inrullad i ofantiga behållare. Genom en pålitlig mekanism flindas tråden från fartyget mer eller minIve hastigt, allt efter hafvets djup och farygets gång. Allt motståndt: är: förutsedt, yngden kalkylerad och en mängd vetenskapsnän från alla länder skall vara ombord för tt öfvervaka kabelns nedläggning, Great-Eastern, som i sitt innandöme -har jen ofantliga kabeln, som skall för första ängen förena Frankrike med Nya verlden tan någon förmedlande linie, kominer ej att foå ensam. Ett fartyg skall gå före såsom ekognoscör, ett annat fartyg följer efter för tt öfvervaka -nedsänkningen, två fartyg kydda flankerna. I Brest kan man rökande sin cigarr följa edläggandet af denna nationella kabel i alla etaljer; timme efter timme, minut efter miut skall hela Frankrike hafva kunskap om lia vexlingar i detta jätteföretag, ty kabeln, astgjord i Brest, aflindas från Great-Eastern ch sätter detta fartyg i ständig kommuniation med land. Hvarje afton kunna tidningarne meddela tdrag ur den ombord förda journalen, och i kunna precis veta på boulevarden, vid bsinth-timmen, hvad Great-Eastern gjort edan morgonen. Vi skola således dag för ag, timme för timme, följa de minsta dealjerna af denna Great-Easterns långa resa, om skall bli sä lyckobringande för Frankries handel. I Augusti månad nästa år ämar man upplåta kabeln till allmänhetens egagnande, och jag tänker att den första epesch, som underrättar Amerika, om att franska kabeln är förd i land, skall mkalla allmän entusiasm, a det är här råga icke blott om fullbordandet af ett nytigt och nödvändigt verk, utan dessutom af tt nationelt företag. Besynnerligt ändå! För att sända en deesch från Brest till Newyork fordras en lektrisk ström, som är mindre stark än den om behöfs för att skicka en depesch från aris till Enghien! Man använder vid underafs-telegraferingen apparater med mycket vaga strömmar för att undvika induktionströmmarne. Men pi tror väl att, för att få pparaterna att verka med en ström af så tor svagbet, det är nödvändigt att signalpparaten är ytterligt känslig? j Denna apparat har blifvit uppfunnen af ir Thomson — Ah! dessa epgelsmän! Han mplifierar och gör märkbara äfven de allra ittaste rörelser, som framkallas genom deviaonerna hos signalapparatens magnetnål. För stadkommandet af denna effekt är nålen vid in rörliga spets försedd med en liten metallpegel. Apparaten är placerad i ett mörkt um. Telegraftjenstemannen är på sin plats denna mörka kammare. Från Brest un: errättar man. hopom om att man vill tala . ved honom. Genast fixerar han med blicen en skärm, på hvilken, tack vare det ken, som från en lampa kastas i den lilla pegeln, återgifvas i elddrag alla telegrafiska ken. Apparaten skrifver dock ej depeschen;: stemannen afiäser den. Han läser, om , ww vågar så uttrycka mig, elektriciteten,