pe vELaU på LV UPpt: j i kock En fransk transatlantisk telegrafkabel. Man läser i Parisertidningen Figaro följand uppsats, af tidningens medarbetare Albei Wolff, rörande nedläggandet af en telegraf kabel från Frankrike till Amerika: Jag hade ej i dag ämnat skrifva någo artikel för Figaro, men slumpen, denna jour nalisternas värdefulla medarbetare, som gö hälften af deras arbete, lemnade mig intres santa detaljer rörande ett nationelt företag den franska transatlantiska telegrafkabeln. Ja, jag säger franska kabeln, så främmand detta uttryck än kan förefalla; det är inge simpel dröm, den franska kabeln existera verkligen... Inom ett år skall den hvila p hafvets botten och vårt lands köpmän skol kunna direkte gifva sina order i Newyork. Det jag i går fick lära om telegrafien allmänhet och underhafs-telegrafien isynner het, har synts mig vara så intressant, at jag anhåller om tillåtelse att få meddela de ät våra läsare. Föröfrigt har eldklotet de högt uppe, som under tre månaders tid plå gat oss, gjort vistelsen på jorden så odrä lig, att vi känna stor tillfredsställelse öfve att få kasta oss i vattnet. I stället för et Pariser-causerie erbjuder jag derför våra lä sare ett bafsbad, ätföljdt af en kort föreläs. ning öfver den elektriska telegrafien. Efter många års tveksamhet är det då ändtligen beslutet, att vi skola få en transatlantisk kabel, som bär tanken från Bretagnes kuster till Newyork. Andtligen!! När man uttryckte sin förvåning öfver att ett land som Frankrike blef nödsakadt att rikta det engelska telegrafbolaget för att få korrespondera pr Amerika, svarade man er: Saken är ännu blott i sin första början. Man vet hvad det vill säga. En sak som är i sin början inom förvaltningen, det är med: den som med en komedi, som Theåtre Frangais mottager till korrigering... Författaren väntar förgäfves på korrigeringen, pjesen blir aldrig spelad... Några sällsynta undantag från regeln känner man dock till. Så der hvart tionde år blir en pjes, som inlemnats till korrigering, profspelad, och hvart tionde år också blir ett förslag, som är i sin första början, en verklighet. Den franska transatlantiska telegrafen är ett bevis härpå. Frankrike får således sin kabel, som tilllåter oss att korrespondera med Amerika utan intervention afhrr engelsmän. Den franska transatlantiska kabeln får ej, till följd af gjorda förbehåll, passera genom någon annan utländsk stat än Amerika. Jag har följt dess gång på kartan; ingenting är mera enkelt än den. Den utgår från Brest, genomgar oceanen till Pierre och Miquelon, två små franska öar, dit mer än fyra tusen fiskarbåtar löpa in och hvarifrån, med nästa är, de kunna medelst telegrafen underrätta i tressenterna om hur fisket utfaller; derifrån g kabeln genom S:t Lawrence-golfen, följer utefter amerikanska kusten längs staterna Maine, New-Brunswick, New-Hampshire, Massachusetts och Connecticut, för att sluta i NewYork; så att en depesch, som utsändes från Brest, gär utan något afbrott direkt ända Newyork. Den engelska transatlantiska kabeln erbjuder ej samma fördelar, ty den direkta kommunikationen mellan Europa och Amerika på denna linie är blott tomt prat. En depesch, som afgar från Paris för att befordras på den engelska kabeln, måste först gå på landlinierna till Calais. Derifrån går den pr kabel till England. Efter att ha gjort ett nytt uppehåll i London fortsätter depeschen sin väg till. lands, sedermera befordras den å hatskabel till Irland, fortsätter på de irländska landlinierna, afgår efter ett nytt uppehåll på Valentia-kabeln i Irla: d för att taga land i Trinity-bay. Här sändes depeschen återigen på landlipierna, som sluta i Placentia. Ytterligare befordras den på en underhafs-kabel, som går från engelskamerikanska kusten till Cap Breton, der depeschen återtager de amerikanska landlinierna. Summa summarum: en depesch från Paris till N wyork undergår åtta afbrott och passerar fem underhafskablar samt sex landlinier. Se här den fullständiga reseturen för en depesch från Paris till Newyork på den engelska vägen: . Från Paris till Calais eller Dieppe; 2. Kabeln, som slutar i Dover; 3. Linien Dover—London; 4 Från London till kabelo, som förenar 0. Londlinien lid Atlantiska kabeln fran Valentia tiil Trinity-bay ; PM a NN