Aftonbladet – 28 juli 1868, sida 3

UTRIKES, FRANK RIKE. Lagstiftande kåren diskuterade den 22 den nes inkomstbudgeten, hvarvid i början e kort, men mycket liflig debatt uppstod on tidningsstämpeln, hvars upphäfvande yrka des i ettaf venstern inlemnadt amendement Ehuru inrikesministern knappt fann det lön: mödan att besvara de af Pelletan, Picarc och Bettmont framställda kraftiga argumen terna för afskaffandet af denna afgift, son icke kan försvaras genom finansiella skäl, ble amendementet förkastadt. För öfrigt sysselsatte man sig denna dag med tullagstiftningsfrågor. Ett par dågar förut föreföll äfven en ganska het debatt rörande postförvaltningen Lanjuivais uppträdde först till försvar föl brefhemligheten. Han omnämnade, att prefekterna ega obegränsad rättighet att, nä helst det dem behagar, öppna hvilka bre som helst; de behöfva blott, med en stämpe trycka på brefven orden; Oppnadt i kraft af domaremakt. Men detta är en oriktig uppgift, anmärkte tal.; ty prefekterne ärc endast politiska förvaltningsembetsmän, mern ke domare. Det är således regeringen, som igenom gifver efterdömet till egendomskränkning, ty brefvet är en egendom, och ertill en af de heligaste. Man måste derföre gifva rättvisan hvad henne tillkommer; domaren ensam bör ega rättighet att låta taga bref i beslag med vilkor, att han ofördröjligen underrättar egaren om en dylik åtgärd. — Inrikesmimstern åtnöjde sig med att svara, att prefekterne äro tjenstemän vid domstolspolisen och i denna egenskap agligen utöfva en rätt, som det icke finnes något giltigt skäl att beröfva dem. De gjorde dessutom ett ganska moderat bruk af denna rätt och blott till skydd för allas: säkerhet. Prefekterne håde ögon att se med och öron att böra med, och de. begagnade dessa till regeringens nytta; ingenting vore mera rättmätigt. (Denna teori, som ställerprefekterne i samma linie med polisagenter, mottogs med knot till och med aft majoriteten). Sedan Picard yttrat några ord förkastades detta amendement såsom alla andra. Den hetaste debatten föreföll dock den 23 dennes, då oktrojfrågan förekom. Picard, seinepherekten Hausmanns skarpaste motståndare, angrep på det häftigaste dennes förvaltning och slutade med att säga, att då en prefekt styr och ställer på sådant sätt som Hausmann, mäste han afsättas. Vid dessa ord reste sig åhörarne och egnade tal. ett skallande bifall. Midt under tumultet vände sig presidenten Schneider till. allmänheten, berallte tystnad och hotade låta utrymma läktarne. Rouher förklarade, att ausmann blef förtalad, hvarpå ett nytt förfärligt oväsen utbröt, och Pelletån ropade: pIcke vi, utan ministrarne äro de som förtala,. Presidenten Schneider kunde först efter några minuters törlopp få ordet för att mana Pelletan till ordning. Uppståndelsen i kammaren var ofantlig. I Rouen rasade den 22 dennes en eldsvåda, som förstörde likörmagasinena och posthuset. Skadan uppskattas till mer än en miliion francs. ÖSTERRIKE. Om arrangementerna för den för närvarande pågående stora skyttefesten i Wien skrifves: — Processionen vid de främmande skyttarnes festliga intåg den 25 skulle ordnas och ledas af 30 österrikiska skyttar i kostym, hvartill man utvalt de vackraste och starkaste unge män från de olika landskapen. Komiten har skickat inbjudningsbref till kejsaren och samtliga erkehertigar samt till ministrarne och de flesta framstående medlemmar af riksrådet. Det säges, att kejsar Frans Josef en af dagarne sjelf skall deltaga i skjutningen, och att inrikesministern Giskra kommer att hålla ett af de officiella talen vid den stora banketten, som eger rum under loppet af denna vecka. Vid den så kallade oPraterster har blifvit upprest en kolossäl staty af Germania; festplatsen kommer vid särskilta tillfällen att upplysas med elektriskt ljus. Otroliga qvantiteter af vin och öl ha blifvit uppstaplade i hvalf omkring festbyggnaden, till det stora ölbryggeriet i Schwechat, det berömdaste i Österrike och hvilket ligger 8 mil från Wien, gå dagligen flera extratåg med nedsatt taxa för skyttarne. Den 22 gjorde uppassarne i centralhallen en strike, som slöt med att 60 bletvo afskedade. Den 22 dennes voro redan 12,000 främmande skyttar anmälda. från Zara i Dalmatien skrifves till Nene treie Presse, att den slaviska agitationen der i landet dag för dag tilltager, utan att något hinder lägges i vägen för detta oväsen. De upphetsningar, som jemt utgå från det kroatiska partiet, ha redan ledt till demonstrationer 1 Spoleto, hvilka dock slöto med att befolkningen reste sig mot de slaviska partiledarne. Liknande klagomål öfver nationel propaganda tillsändas de wienska tidnihgarne från Triest, der det emellertid icke är det slaviska, utan det italienska elementet, hvilket utpekas såsom fientligt mot reringen och som den egentliga anledningen till de bekanta blodiga uppträdena. och tumulten dem 11 och 13 dennes. Hufvudända