Aftonbladet – 25 juli 1868, sida 3

rn vinnan med samma korta, skarpa tonfall. pEvax, fortfor hon, välj mellan denne man och mig — mellan honom och din moder! Eva kastade sig på kvä framför modren. och dolde sitt ansigte i vecken af hennes: slädning. Svara mig, min dotter,, sade grefvinnan, nen hennes. stämma var icke fullt så skarp Om Nyss, Hvad skall jag svara? sade Eva och pp! yftade hufvudet. Moder, jag älskar honom, älskar honom så, att det skulle blifva min död att förlora hans kärlek. 0O, jag har lidit så mycket innan jag visste om jag egde den och nu — nu har jag nyss, sä nyss, funnit min lycka — moder, icke kan du fordra att jag åter skall afsäga mig den! Hvarföre skall jag välja mellan er? Kan jag ej få behålla er båda? Tycker du då sjelf, min dotter, att jag skall med glädje kunna kalla den man min son, sorh tilltalat mig så som han nyss gjort? onu en gång, välj mellan honom och din mor — om du kan det! Nej, nej, jag kan det icke — jag kan det icke — Och du skall det ej heller, sade pastorn och närmade sig henne. Stackars barn! Skall ingen hafva medlidande med dig? För min skull skall du åtminstone icke slitas så mellan pligt och pligt — jag går, Eva, och jag skall icke komma tillbaka förrän dn, med din mors bifall, återkallar mig. Men ag skall alltid, alltid hålla dig lika kär, ultid tro på dig, alltid tänka på dig. Jag skall. vända, Eva, till bättre tider. Din mor och jag passa icke för hvarandra — icke nu; det kan bli bättre sedan. Farväl, min älskade! fatta mod, allt skall säkert ännu blifva rodt. Farväl, fru grefvinna, jag ber er än R förlåta mig — jag kan utan bitter på vdra ord ill miga (Forts