Aftonbladet – 18 juli 1868, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Det ser ut, som om för närvarande en allvarsam spänning skulle råda mellan franska regeringen och päfvestolen. Regeringens officiösa organ i Lyon, tidningen Salut publik, innehöll nemligen den 13 dennes en artikel i anledning af justitieministern Baroches tal i lagstiftande kåren, hvilken artikel sjunger ut ganska öppet och dessutom meddelar rätt märkliga detaljer saväl om förhållandena mellan Rom och Paris som om franska regeringens afsigter rörande det förestående kyrkomötet. . Tidningen anmärker till en början, att franska regeringen endast med största motvilja beslöt sig för den andra romerska expeditionen, ja, att till och med flottan efter sin afsegling från Toulon hade fått order att vända om, men icke för dimmans skull märkt de derom gifna signalerna. På detta sätt hade de franska trupperna kommit att landstiga i kyrkostaten och rädda Rom; men påfven hade icke visat ringaste tacksamhet för denna tjenst och tramför allt vägrat företaga de reformer, som kabinettet i Tuilerierna litet emellan på det enträgnaste påyrkade. 5,000,000 francs hade kejsarriket utgifvit för befästningarne vid Rom, 8,000,000 för dem vid Civita Vecchia; påfven hade dock åtnöjt sig mea att bese de otympliga fästningskanonerna och dervid yttrat: Vi behöfva ej tacka Frankrike härför, ty det har gjort allt detta i sitt eget intresse. Franska sändebudet Sartiges behandlas ingalunda vänligt i Rom. Sådane äro Salut publics uppgifter om den förflutna tiden. Om kyrkomötet har den franska reveringsorganen följande att förtälja: Den heliga stolen ämnar genom kyrkomötet låta säsom dogm förkunna grundsatsen om påfvens ofelbarhet. Deremot har på kejsarens särskilta begäran biskop MaretiSurat jemte tio eller tolt gallikanskt sinnade embetsbröder utarbetat ett motförslag, som går ut på ingenting mindre än att införa den parlamentariska regimen i kyrkan. En ständig komite af prelater skall ställas vid påfvens sida för att oafbrutet understödja honom-med råd och dåd. I slutet af förra veckan skall biskop Maret ha rest till Fontainebleau, för att föredraga detta förslag för kejsaren. Den 12 dennes tilldrog sig en stor olyckshändelse under en kapplöpning i Amiens. En läktare med omkring 50åskådare störtade ned. Ett fruntimmer afled ögonblickligt, en herre fick båda lårbenen afbrutna och åtskilliga jersoper blefvo mer eller mindre svårt skaade. SPANIEN. I berättelserna från Spanien försäkras inyo att landet är lugnt, och att befolkninven är tillfreds med regeringens åtgärder. an erfar tillika, att hertigen af Montpener den 11 dennes ännu icke hade afrest än Cadix och att ej heller de tre i gär mnda generalerna ha blifvit afsända till le Kanariska öarne. Två af generalerna ha leremot biifvit internerade på de Baleariska jarne och ätskilliga andra på olika ställen ij andet. Ett portugisiskt biad uppgifver att kabinettet i Lissabon blilvit uppmanadt af spanska regeringen att ställa en truppstyrka uf 4000 man vid gränsen för att i händelse ef en uppresning hindra de spanska insursenterna fran att fly öfver på portugisiskt; område. GREELAND. Från Athen skrifves under den 4 dennes ill Presse: I deputeradekammaren har i lessa dagar ett skandalöst uppträde egt rum. En viss Jakobatos har anonymt utgifvit en. ok, hvilken innehåller högst obscena sakeri ch till och med opassande antydningar mot!. Irottning Olgas person. Denna politiska pam-! lette hvilken andas starkt hat mot Ryssland ich i form af folkvisor behandlar dagens olika rågor, har till titel XGrek och muschik (rysk onde). Efter en häftig ordstrid melian Bul; saris och konungen beslöt regeringen att väcka; ryckfrihetsåtal mot författaren. Som Jako-! jatos misstänktes för att ha skrifvit Vökert,