Aftonbladet – 15 juli 1868, sida 3

I UTRIKES, FRANKRIKE. I lagstiftande kåren har man i dessa da gar sysselsatt sig med den vigtiga frågan oi förhållandet mellan stat och kyrka med ar I ledning af inkallandet af ett ekumeniskt möt ar 1869 i Rom. Gueroult, Ollivier och ju stitieministern Baroche äro de, som hittill uppträdt i denna diskussion. Ollivier yrkad skilsmessa mellan kyrka och stat med bibehål lande, om icke af cultusbudgeten, så åtmin stone af presterskapets aflönande af stater samt begärde upplysning om, hvilket uppfö rande regeringen ämnade iakttaga i anlednin af den halit religiösa, halft politiska mani festation, som kyrkans höga myndigheter Rom förbereda i strid mot det moderna sam hällets tendenser. Baroche tyckes, ått döm: efter den korta redogörelse för hans tal, mai ännu har, ha skickligt undvikit att besvari de framställda frågorna. Äfven han ogilladi oriviligheterna i syllabus, men berömde de lägre presterskapets tillgifvenhet för 1789 år. grundsatser och framhöll af huru stort intresse det var för biskoparne att ej skilja sig från en makt, som skänkt dem den undantagsställniog i staten, hvilken de nu ha Frankrike. Mimistern slutade med att prisö den ömsesidiga nytta, som staten och kyrkar göra hvarandra genom sitt innerliga förbund samt att med harm tillbakavisa Gueroult: pästaende, att katolicismen varit en orsak till förfall för Frankrike, hvarvid ministern naturligtvis hade att fägna sig ät lifliga bifallsyttringar af majoriteten. ENGLAND. Man torde erinra sig de skandalösa uppträden, som föreföllo i London på det senaste mötet i Guildhall, hvilket under lordmayorns presidium skulle diskutera den irländska kyrkofrägan, men för oväsen måste upplö Reformligor har nu anställt en sning i denna sak, och den 8 dennes upplästes i ligans styrelse den berättelse, som atgifvits af ett för ändamålet tillsatt utskott. Berättelsen bekräftar, att 450 personer blifvit legda at toryagenter för 2 sh. 2 p. personen samt att de sålunda legde stått under befäl at tre namngifna anförare, som fört de särskilda hoparne till Guildhall och tidigt placerat dem i mötessalen med tillsägelse att hvisla, skrika och tjuta, så ofta tecken der till gafs dem. En person har under edsf pligtelse intygat, att han varit anförare fö en at hoparne, hvilken blifvit engagerad af en viss hr Bennett, samt att han at denne följande dagen uppburit 2 sh. 6 p. för hvarje person, som han legt. Utskottet hade uppdragit åt en advokat att hos alderman Causton uttaga stämning på Bennett; men denne embetsman hade vägrat utfärda stämningen och endast gått in på att företaga saken i enskildt rum. Härtill ville advokaten ä sin da icke samtycka. Ligans styrelse har nu besiutit inlemna en ny anklagelse mot Bennett under edsförpligtelse och söka utverka stämning på honom. ÖSTERRIKE. Wiener Abendpost dementerar ett efter flere tidningar i Wien utbredt rykte om ett attentatförsök mot kejsaren; ingenting har tilldragit sig, som kunnat ens i atlägsnaste mån tjena till grund för detta rykte. Åtgärder äro vidtagna för att komma ursprunget till denna befolkningen oroande nyhet på spåren, och för att kunna befordra upphofsmannen till förtjent näpst. Redaktören af tidningen Hlas, dr Kodym, har blifvit dömd till tre månaders fängelse ock 1500 floriners böter. I en andra process mot den afvikne redaktören af Politik, Nedoma, yrkar åklagaren att den tilltalade må för störande af allmänna lugnet fällas till två ärs svart fängelse och 3000 floriners böter, eller, i händelse brottet skulle lindrigare anses, till sex månaders arrest och 3000 floriners böter. RYSSLAND oca POLEN. Från polska gränsen skrifves under den 8 Juli till Neue freie Presse, under förklaring att uppgifterna äro hemtade ur fullkomligt trovärdig källa, följande om ryssarnes sätt att fara fram i Kongresspolen. Kretsstyresmannen i Miechow (fem mil från Krakau) rotnikommandir (kompanikommendant) Orel, YLE MEAN PANORAMA SD RE SATS