Aftonbladet – 10 juli 1868, sida 2

var enkan Fernlund för honom den vidri gaste. Knappast hade han också denna gång vändt ryggen at sin dörr förrän fru Fernlund inträdde derigenom. Goddag, lilla Stafva, goddag, goddag! hur står det till? Tackar allramjukast, lilla Oscara är rask hon och det var just för den In jag kom hit, för nu skall Gustafva a höra nytt, som det kan vara roligt att tala om, för Öscara sa ga öfver till moster Stafva, sa hon, för jag vill att hon framför någon annan skall få veta det, så hon, och efter jag hade litet ledigt på qvällqvisten, så skuttade jag bit, för det gör alltid så godt att lätta sitt hjerta för en vän, antingen det nu är glädje eller sorg, Gustafva lilla. Är det frågan om Oscara? sade madam Dahl helt lugnt. Oscara var nemligen fru Fernlunds enda dotter, född på Oscarsdagen och derföre uppkallad med detta klingande namn. Ja, visst ja, Gustafva, lilla, och om hautboisten; du vet, den der gentila gossen...n Åh, hvad säger Sara? Hautboisten? Det skulle ju aldrig ske, har du många gånger sagt, och han var ju en spelevink och hade vackra Ulla till fästmö.n Ja, men hon har kommit till landet och han säver att han aldrig har älskat någon annan än lilla Oscara och att han älskade från första ögonblicket han såg henne, och ... :Och räkningen — han har ju ätit middag ett helt år, hos er, och ingenting betalt. Ja, det var när vi bodde på Ladugårdslandet, det. sDet skall väl Vetalas i alla falls (Forts.)